Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albrekt och Rådet, 1371-1389 - Om Elisif och Bernhard den långe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biskopen hafva sagt – »hurudan han ock varit, än det
tyska regementet». Sanningen af dessa uppgifter är
visserligen tvifvel underkastad, men vi hafva anfört
dem, emedan sådant en gång både varit berättadt och
trodt om biskop Hemming[1].
S:t Birgitta ärades högt af biskop Hemming, och för
hennes erkännande skall han hafva varit verksam i
Rom. Biskopen värderades lika högt af S:t Birgitta,
och de stodo i en förtrolig andelig vänskap med
hvarandra. Ur Birgittas uppenbarelser vilja vi här
anföra ett drag, som är målande för tiden. Det hände
sig en gång, att biskopen satt till bords med S:t
Birgitta, och Birgitta lät sig dervid väl smaka af
allehanda läcker spis, allt »till Guds ära». Biskopen
tyckte dock, att detta var något underligt och tänkte
i sitt sinne: »Hvi afhåller hon sig icke från läcker
spis, då hon likväl har den heliga andes gåfva?»
Birgitta visste då intet om dessa biskopens hemliga
tankar, men om aftonen vid tiden för vespern hörde hon
i andanom en röst som sade: »Se, din granne vid bordet
har bekymmer om din spis!» Hon sade detta genast till
biskopen, som erkände, att han så illa tänkt, samt
anhöll om hennes förlåtelse och förbön. Tredje dagen
derefter visade sig jungfru Maria för Birgitta och
sade: »Säg biskopen, att emedan han brukar begynna
alla sina predikningar med mitt pris och efter han
dömde dig vid bordet efter sitt omdöme, men detta
härflöt icke af illvilja, men af kärlek, så bör hans
kärlek hugsvalas. Säg honom, att jag vill vara honom
en moder och framställa hans själ för Gud!»
Under biskop Hemming väcktes fråga om ett nytt
biskopsstift för Finland i Viborg, och konung
Albrekt gjorde till och med anslag till detsamma,
men dervid stannade det. Biskop Hemming är egentliga
grundläggaren af den biskopliga makten i Finland. Han
införde domprostvärdigheten i sitt stift och till den
första domprosten Elof sade han: »Prosten är och bör
vara biskopens öra, anmäla allt för honom och icke
företaga något mot hans beslut, utan i allt lyda
hans föreskrifter!» –
Han dog år 1367. Mer än hundra år derefter
ifrågasattes och genomdrefs i Rom af den då utmärkte
Hemming Gad biskop Hemmings kanonisation. Men den gick
om intet genom den storm, som i tiderna näst efter
gick fram öfver den katolska kyrkan och bortsopade
alla dess helgon ur de troendes hjertan, vi mena
reformationen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
