Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1809, 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De la Gardies yrkanden stodo till de åsigter, han
under föregående delen af riksdagen förfäktat,
då han ifrigt bestridt de uppoffringar af äldre
privilegier och förmåner, hvartill adeln visat
sig villig, att han blef temligen svarslös och
hufvudsakligen inskränkte sig till försäkringar om
sina ädla afsigter och sin fosterlandskärlek. Motionen
hänsköts till konstitutionsutskottet, som likväl
icke afgaf något yttrande derom.
När denna fråga förekom hos adeln, hade den
nye tronföljaren anländt till Sverige. Han
hade den 7 Januari infunnit sig vid gränsen
och der blifvit mottagen af Adlersparre samt
ortens myndigheter. Samma dag fortsattes resan
till Göteborg, der prinsen den 9 Januari möttes
af öfverste kammarherrn grefve Fabian von Fersen
och grefve Magnus Brahe, samt reste den 12 öfver
Lidköping, Mariestad och Örebro till Drottningholm,
dit han ankom den 21 och, å konungens vägnar, mottogs
af riksmarskalken grefve Axel von Fersen. Den 22 höll
han sitt högtidliga intåg i hufvudstaden och den 24
aflade han på rikssalen sin trohetsed till konungen
samt sin försäkran till ständerna, hvilkas hyllning
han ock nu mottog. Vid detta tillfälle uppläste
äfven hofkanslern den handling, hvarigenom konungen
adopterade tronföljaren till sin son, under namn af
Carl August.
Riksdagen närmade sig nu sitt slut, och stånden hade
haft att öfverlägga om en mängd ganska vigtiga frågor.
Den 5 Augusti 1809 hade konstitutionsutskottet
inkommit till ståndet med förslag till ny
riksdagsordning, hvilket, efter flera jemkningar,
slutligen af samtliga riksstånden godkändes och af
konungen såsom grundlag antogs den 10 Februari
1810.
Sedan tronföljarevalet försiggått den 18 Juli 1809,
aflät konstitutionsutskottet den 17 Oktober samma
år förslag till successions-ordning, hvilket, efter
några ändringar, antogs samt stadfästades af konung
och ständer den 18 December 1809.
Medan hertig Carl ännu var riksföreståndare, hade
han, redan innan riksdagen begyntes, tillsatt
en komité för att utarbeta ett förslag till
tryckfrihets-förordning, hvilket af ständerna
öfverlemnades till konstitutionsutskottet, som
den 21 Sept. 1809 aflät detsamma till stånden, med
ett memorial, hvari utskottet förklarade sig anse
detta förslag vara af ypperligt värde, betraktadt
såsom grundläggning för utöfningen af den kanhända
dyrbaraste af ett folks rättigheter, men hyste
tvifvelsmål, huruvida detsamma i omständigheterna af
dess tillämpning egde all den fullkomlighet, hvilken
ett fritt, men bestämdt bruk af tryckfriheten syntes
fordra. Det understäldes derföre riksens ständer med
anhållan, att, i händelse det icke skulle antagas,
utskottet måtte erhålla del af de anmärkningar,
som dervid inom riksstånden kunde göras. Åtskilliga
anmärkningar gjordes ock i stånden, hvilka hänvisades
till utskottet, med förbehåll, att, ehuru denna gången
ämnets omfattning och vigt föranledt utskottet att
söka till ledning för sig inhemta riksståndens omdömen
öfver ett icke af detsamma författadt förslag, sådant
likväl ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
