Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1809, 1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af något utskott borde betraktas såsom ett prejudikat
vid förslags aflemnande, hvarföre ock utskottet
anmodades till riksstånden inkomma med ett af
utskottet författadt förslag till tryckfrihetslag. Ett
sådant förslag blef ock afgifvet den 28 Nov. 1809, men
återremitterades af alla stånden, med anmärkningar, i
hvilka, bland annat, presteståndet yrkade införande af
censur för läroböcker, religionstal och i allmänhet
för teologiska skrifter. Detta yrkande fann utskottet
oförenligt med § 86 i regeringsformen, men ansåg
detsamma kunna såsom en vid denna riksdag väckt
fråga om en förklaring af denna §, blifva hvilande
till nästa riksdag, samt tillstyrkte, att en prest
borde väljas bland de sex personer, hvilka, jemte
justitieombudsmannen, skulle, enligt regeringsformen,
utgöra en komité för tryckfrihetens vård. Det
förslag till tryckfrihets-förordning, utskottet
nu ingaf till stånden, innefattande åtskilliga
af anmärkningarna derinom föranledda jemkningar
i det förra, blef af samteliga stånden godkändt,
af presteståndet dock med det förbehåll, att så
väl de anmärkningar, som inom detta stånd blifvit
vid regeringsformens antagande gjorda mot dess §
16, angående religionsfriheten, som de nu yttrade
betänkligheterna vid tryckfrihets-förordningen,
skulle anses såsom vid denna riksdag väckta motioner,
för att vid nästa lagtima riksmöte till afgörande
förekomma. Sedan högsta domstolen blifvit hörd öfver
det af ständerna sålunda antagna förslaget till
tryckfrihets-förordning, blef detsamma af konungen
faststäldt och den nya grundlagen utfärdad den 9
Mars 1810.
I samband med de nya grundlagarna blefvo åtskilliga
författningar dels af ständerna beslutade och af
konungen faststälda, såsom en Ansvarighetslag för
statsrådets ledamöter, föredragande och konungens
rådgifvare i kommando-mål, af den 10 Febr. 1810,
ett Formulär för Sveriges konunga-försäkran,
en ny Riddarhus-ordning af den 31 Mars 1810, en
Ansvarighetslag för rikets ständers fullmäktige i
banken, af den 1 Maj samma år, och en Ansvarighetslag
för rikets ständers fullmäktige i riksgälds-kontoret,
af samma dag; dels af ständerna beslutade och af
konungen utfärdade, såsom en Instruktion för rikets
ständers justitieombudsman, af den 27 Febr. 1810,
och en Instruktion för rikets ständers revisorer af
stats-, banko- och riksgälds-verken.
För öfrigt upptogos mot slutet af riksdagen ståndens
plena hufvudsakligen af öfverläggningar om den nya
bevillnings-förordningen, som utfärdades den 28 April
1810.
Riksdagen afslutades den 2 Maj 1810 och hade då
varat ett helt år, men var ock ovanligt rik på
resultat. Utom hvad här ofvan är omnämndt, hade
ständerna fattat en mängd ganska vigtiga beslut
i frågor rörande rättsväsendet, förvaltningen,
statshushållningen, krigsväsendet m. m., till hvilka
vi längre fram i denna del skola återkomma, men bland
hvilka särskildt bör nämnas den rättighet, som nu
tillades hvarje svensk man, att förvärfva och besitta
fast egendom och jord inom riket å land och i stad,
af hvad natur som helst; anvisandet af ett lån från
riksbanken af 800,000 rdr banko såsom bidrag till det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
