Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Napoleon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chemnitz inrycka i Sachsen, medan Blücher skulle tåga
mot Meissen, för att der öfvergå Elbe och operera i
förening med nord-armén, hvilken äfven borde öfvergå
Elbe och framrycka i riktning åt Leipzig. Denna plan,
öfverensstämmande med den i Trachenberg uppgjorda,
gillades af kronprinsen, som nu äfven från Blücher
erhöll ett tillkännagifvande, att han ämnade vid
Mühlberg eller Elster öfvergå Elbe med 50,000 man
och sätta sig i förbindelse med nord-armén.
Den 3 oktober lyckades ock Blücher att vid Elsters
mynning föra sin här öfver Elbe, och de båda följande
dagarne öfvergicks denna flod af nord-armén vid
Rosslau och Acken, hvarefter båda härarne trädde
i förbindelse med hvarandra samt utgjorde nu en
samlad styrka af 120,000 man. Den 7 Oktober hade
kronprinsen ett möte med Blücher, hvilken han
föreslog, att båda härarne genast skulle tåga åt
Leipzig i fransmännens rygg, för att söka bemäktiga
sig denna stad och der verkställa föreningen med
böhmiska hären, hvilken redan den 5 Oktober bort hafva
anländt till Chemnitz på vägen till Leipzig. Denna
plan gillades af Blücher, men Napoleons rörelser
föranledde innan kort flera förändringar i de båda
förenade härarnes, som nu stodo under kronprinsens
öfverbefäl och af honom leddes med en väl beräknad
försigtighet, hvilken framkallade mycket klander
från de preussiska generalernes sida, men fullt
rättfärdigades af de följande tilldragelserna.
Den 16 Oktober stod i byarna utanför Leipzig
en mördande, ehuru icke afgörande strid mellan den
böhmiska hären och Napoleons hufyudstyrka. Samma
dag angrep äfven Blücher fienden, hvilken efter en
ganska het strid tvangs att draga sig tillbaka bortom
Partha, och denna dag framryckte äfven nord-armén till
Landsberg, hvarifrån densamma följande dagen tidigt
på morgonen satte sig i rörelse och lägrade sig vid
Breitenfeld utanför Leipzig, der Gustaf Adolf 1631
slog Tilly. Den 18 och 19 deltog nord-armén i det
stora och afgörande slaget vid Leipzig, der Napoleon
besegrades och tvangs att med återstoden af sin här
lemna Tyskland. Kronprinsen hade sjelf varit inne i
kulregnet, och Bülow, som nu red vid hans sida samt i
allmänhet visst icke visat sig vara hans beundrare,
kunde nu ej undgå att erkänna »den erfarne och
oförskräckte mannen förtjent af den högsta aktning».
Kronprinsen var en bland de förste som intågade
i Leipzig, der snart äfven kejsar Alexander och
konungen af Preussen infunno sig. Den förre mötte
Carl Johan med vanlig hjertlighet och erinrade
om hans förutsägelse i Trachenberg, att de skulle
mötas i Leipzig, hvilket nu inträffat. Hänförd af den
vunna framgången, yrkade Alexander, att man borde med
hela den samlade styrkan följa Napoleon i spåren, gå
öfver Rhen och anfalla honom i hjertat af Frankrike,
der man kunde vänta understöd af ett betydligt parti,
som med otålighet afbidade ögonblicket att afskaka
det tryckande oket. Kronprinsen erinrade dock,
att 100,000 fransmän ännu innehade fästningarna vid
Weichseln, Oder och Elbe, samt varnade för ett infall
i Frankrike, hvarigenom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
