Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1815
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken för öfrigt räknades lagmannen grefve Henning
Gyllenborg, friherrarne Corfitz Ludvig Staël von
Holstein, Jakob Cederström och Per Alexander Rudbeck,
kaptenerne Otto Pålman och Carl Flach, m. fl.
Uppslaget till denna opposition gafs af friherre
Rudbeck genom ett anförande på riddarhuset den 13
Mars, kort innan den stora deputationen afgick med
tacksägelseadressen, i hvilken han framhöll »den
totala undergång, som hotade svenska jordbruket
och den närande klassen medborgare». Uti memorial,
som först upplästes hos adeln och sedermera genom
tryck skyndsamt meddelades allmänheten, uttalade
sig i samma anda flere af riddarhusets medlemmar,
såsom herrar Carl Flach, Carl David af Uhr,
Eberhard Zacharias Munck af Rosenschöld och Carl
von Qvanten, hvilkas framställningar föranledde den
gamle grefve Erik Ruuth, som 30 år förut varit Gustaf
III:s finansminister, att föreslå tillsättandet af
ett särskildt utskott för att undersöka de angifna
förhållandena. Detta förslag gillades af ständerna,
och den 1 Maj tillsattes det särskilda utskottet,
bestående af sex ledamöter af hvarje stånd, med
åliggande att för rikets ständer framlägga en
öfversigt af orsakerna till den i alla orter af
riket öfverklagade förlägenhet i allmänna rörelsen,
tillika med förslag att afhjelpa densamma på ett
med landtbrukets och näringarnas upprätthållande
samt sedelmyntets bibehållna anseende svarande
sätt, hvarjemte utskottet borde, efter noggrann
undersökning, huruvida flera eller färre af nu
tillåtna utländska varor kunde i riket umbäras,
afgifva förslag till en inskränkning af deras införsel
och förbrukning, äfvensom i allmänhet till hämmande
af den tilltagande skadliga yppigheten.
Ordföranden i detta utskott var prosten grefve
von Schwerin, som vid denna riksdag stod i stort
personligt anseende och betraktades såsom chef för
den nu uppträdande oppositionen. Han hyste en afgjord
förkärlek för Englands konstitution och representativa
former samt sökte inympa de engelska grundsatserna om
ministère och opposition på de svenska grundlagarna,
oaktadt den väsentliga skiljaktigheten, som företer
sig deruti, att den nya regeringsformen stält vid
konungens sida rådgifvare, hvilkas åsigter han egde
inhemta, men hvilkas råd han ej var förpligtad att
följa och hvilka således icke, i likhet med Englands
ministrar, voro innehafvare af någon styrande makt
i egentlig mening. Detta statsråd ville emellertid
grefve Schwerin upphöja till egenskapen af en engelsk
ministère, för att tillvägabringa en diskussion mellan
dem och ständerna om de mera betydande frågorna, samt
i denna syftning bilda en stark opposition, icke för
att i oträngda mål kifvas med regeringen och förlama
dess verksamhet, men för att kunna, när så behöfdes,
framställa en aktningsbjudande motvigt. Denna
opposition ville grefve Schwerin hafva Ȋdel,
fosterländsk, skild från egennyttiga beräkningar
och småaktiga motiv», samt — detta visst icke
minst — aristokratisk, ty grefve Schwerin var framför allt
aristokrat. Hans opposition var emellertid icke
riktad mot kronprinsen personligen, på hvilken han
satte högt värde och om hvilken han öppet yttrade,
att han beundrade »den store och kraftfulle mannen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
