Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RIksdage 1840, 1841
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betänkandet, beslöt, med 70 röster mot 26,
likaledes dess återremitterande, dock ingalunda i
den syftning, som föranledt återremissen hos adeln,
utan hufvudsakligen för erhållande af mera giltiga
skäl, än dem utskottet anfört, att vägra erkännandet
af skulden.
Hos presteståndet föredrogs betänkandet den 3 Mars och
blef utan votering återremitteradt i samma syftning,
som förut gifvit sig tillkänna vid öfverläggningen
hos adeln.
I anledning af dessa återremisser aflät statsutskottet
till t. f. statsministern för utrikes ärendena
statsrådet Ihre en skrifvelse, med begäran om
delfående af fullständigare upplysningar och
handlingar rörande ifrågavarande ärende, med öppen
rätt för utskottet att offentliggöra dessa handlingar,
hvarförutan de icke kunde af utskottet mottagas.
På denna skrifvelse lemnades det svar, att de
begärda handlingarna vore dels af den i alla stater
erkända hemliga beskaffenhet, att de i intet land,
i ingen tidpunkt och under inga förhållanden torde
hafva varit föremål för en vidsträcktare granskning,
dels af den i politiskt afseende grannlaga egenskap,
att de, om äfven egnade åt ett begränsadt meddelande,
dock aldrig blifvit öfverlemnade åt offentligheten. Då
utskottet likväl ansett sig böra göra detta till ett
vilkor för mottagandet af de äskade handlingarna,
äfvensom för begagnandet af de redan delgifna
räkenskaperna, hade utskottet sjelft förorsakat de
hinder, som derför uppstått.
Efter mottagandet af denna skrifvelse aflät
utskottet den 8 April ett nytt utlåtande, i
hvilket förklarades, att enär utskottet blifvit
urståndsatt att bestyrka tillvaron af den brist i
kabinettskassan, som funnits upptagen i de utskottet
delgifna räkenskapssammandragen, eller att derom
meddela annat yttrande, än att det endast af en
mindre god hushållning syntes förklarligt, huru en
betydlig brist i denna kassa kunnat under loppet af
femton år efter hand uppstå, fastän kassan då egt
enahanda tillgångar, som, efter förloppet af denna
tid och sedan bristen, enligt uppgift, stigit ända
till en million rdr banko, varit tillräckliga icke
allenast för löpande utgifter och räntebetalningar,
utan jemväl till amorterande inom fyra års tid af
omkring 225,000 rdr utaf kapitalskulden, utskottet,
på grund häraf, ansåge sig icke kunna tillstyrka
rikets ständer att vidtaga någon åtgärd i afseende å
medels anvisande till det i kongl. maj:ts skrifvelse
den 31 December 1840 afsedda ändamål.
Mot detta af utskottets majoritet fattade beslut
afgåfvo grefve Horn, biskop Hedrén, prostarne Agrell
och Stenhammar, ledamöterne af borgareståndet
D. Helsingius, J. Carlberg och G. Moberg samt
riksdagsmannen i bondeståndet Nils Strindlund en
reservation, i hvilken lemnades en närmare öfversigt
af kabinettskassans ifrågavarande brist och sättet
huru den tillkommit. Deraf upplystes, att, sedan denna
brist intill året 1836 stigit till nära en million
rdr, hade skulden blifvit på det sätt reglerad, att,
enligt en af statsministern för utrikes ärendena
uppgjord och af kongl. maj:t godkänd plan för skuldens
successiva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
