Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
national-representationen föreslogs dess fördelning i två
kamrar, valda efter olika grunder: den ena efter
folkmängden, så att bland 10,000 personer skulle
utses en fullmäktig; den andra efter en viss andel
af bevillnings-summan, lämpad så, att antalet
af denna kammares ledamöter komme att stå i ett
visst förhållande till det af den andras. Denna
andra kammare, den efter folkmängds-grunden valda,
skulle ega föreslå lagar, men den första att besluta
dem. I beskattningsfrågor åter skulle tvärtom första
kammaren uppgöra förslagen och den andra deröfver
besluta. Ledamöterne i den andra kammaren skulle
ombytas till en tredjedel hvartannat år, men i den
första endast till en femte- eller sjettedel hvart
tredje eller fjerde år. Den verkställande makten
skulle allenast ega rätt att göra föreställningar
mot ett den lagstiftande kårens beslut och att
uppskjuta verkställigheten deraf till dess andra
kammaren blifvit till två tredjedelar och första
kammaren till tre femtedelar eller fyra sjettedelar
förnyad. Granskningen af de allmänna medlens
förvaltning skulle tillhöra ett utskott från båda
kamrarna gemensamt.
Detta förslag förklarades hvilande under de båda
följande riksdagarna, och då det vid 1815 års riksdag
företogs af ständerna till pröfning, föranledde
det ingen annan åtgärd än en anhållan af ständerna
hos kongl. maj:t att låta foga anstalt om samlande
af allmänna statistiska upplysningar, med synnerligt
afseende på hvad med utarbetandet af förslag till en
ny representation kunde hafva gemenskap.
Äfven öfriga vid 1809 och 1810 årens riksdagar
af ständerna godkända förslag till ändringar
i grundlagarna blefvo vid 1812 års riksdag
förklarade hvilande, utom det förslag till ny
tryckfrihets-förordning, som genom en kunglig
proposition af den 26 Maj 1812 meddelades ständerna
och som i strid mot grundlagarnas föreskrifter rörande
behandlingen af grundlagsändringsfrågor, vid samma
riksdag af samtliga riksstånden antogs och af kongl.
maj:t faststäldes den 16 Juli 1812. Genom denna nya
tryckfrihetsförordning inskränktes i åtskilliga
hänseenden den tryckfrihet, som genom den förra
förordningen af den 9 Mars 1810 var medgifven, och i
synnerhet skedde sådant genom den här ofvan vid flera
tillfällen omnämnda s. k. indragningsmakten, eller
den hofkanslern lemnade rättighet att, om han ansåge
ett dagblad eller en periodisk skrift vådlig för
allmän säkerhet, eller utan skäl och bevis förnärmande
personlig rätt, eller af fortfarande smädlig egenskap,
kunna genast låta inställa dagbladets eller den
periodiska skriftens vidare utgifning, till dess
kongl. maj:t i statsrådet förordnat, huruvida den
instälda skriftens fortsättning tilläts, äfvensom
det ankom på kongl. maj:ts förordnande, huruvida
utgifvaren af ett sålunda indraget dagblad eller
periodisk skrift finge något annat dagblad eller
periodisk skrift framdeles utgifva.
Vid 1815 års riksdag antogos af ständerna och
faststäldes af konungen flera förändringar
i regeringsformen, riksdagsordningen och
tryckfrihets-förordningen; men de voro till
största delen blotta redaktionsförändringar och
förtydliganden. De vigtigaste i sak voro, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
