Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statsförfattningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konung skulle vara myndig vid fylda 18, i stället
för vid 21 år; att rikets ständer skulle sammankomma
hvart femte år, i stället för sedan fem år förflutit
från föregående riksdagens slut; att tiden för
väckande af motioner, utom i grundlagsfrågor,
inskränktes från två till en månad från riksdagens
början, samt att lagligheten af böckers och skrifters
innehåll skulle pröfvas af en jury eller nämnd,
till hvilken åklagaren och svaranden egde utse hvar
sina fyra personer och domstolen fem, af hvilka
tretton hvardera parten derefter borde, utan anförda
skäl, utesluta en bland vederparter och en bland
domstolens jurymän, så att nämnden komme att bestå
af nio personer. Förut hade tryckfrihetsmål blifvit
afgjorda enligt vanlig rättegångsordning.
I följd af Norges förening med Sverige upprättades
vid denna riksdag en riks-akt, till bestämmande
af de genom föreningen uppkomna konstitutionela
förhållanden, hvilken antogs af norska storthinget den
31 Juli och af svenska riksdagen den 6 Augusti 1815.
Enligt densamma skulle Norge vara ett fritt och
sjelfständigt rike, förenadt med Sverige under en
konung, med samma successionsordning som den i Sverige
gällande. Funnes ingen till tronen arfsberättigad
och nytt tronföljareval måste anställas, skulle
valdagen bestämmas af Svea rikes ständer och Norges
storthing, hvar för sig. Dagen före den sålunda
bestämda valdagen skulle så väl af svenska ständerna
som af norska storthinget väljas en komité, för
att, derest ständernas och storthingets val fölle
på olika personer, sammanträda och med båda rikenas
representanters rätt genom omröstning bestämma valet
på en person. På valdagen skulle svenska ständerna
och norska storthinget välja hvardera en person bland
de föreslagne kandidaterne. Inträffade valet på samma
person, vore han till tronföljare utkorad. Fölle det
på olika personer, skulle skiljaktigheten afgöras
af den utsedda komitén, bestående af 36 personer
från hvartdera riket, valde på det sätt ständerna
och storthinget särskildt stadgat, hvilken komité
skulle sammanträda i Carlstad. Vid detta sammanträde
skulle omröstningen ske med slutna sedlar, af
hvilka före deras öppnande en skulle uttagas och
förseglad afläggas. Enkel pluralitet skulle gifva
utslaget. Blefve rösterna lika delade, skulle den
förseglade sedeln öppnas och bestämma omröstningens
utgång. På samma sätt skulle tillgå, om konungaätten
på manssidan utginge, utan att tronföljare vore
utkorad, och nytt konungahus således skulle väljas.
Om konungen dog, medan tronföljare ännu är omyndig,
skulle svenska och norska statsrådet genast
sammanträda för att gemensamt utfärda kallelse till
riksdag i Sverige och storthing i Norge. Intill dess
båda rikenas representanter hunnit samlas och förordna
om regeringen under konungens minderårighet, skulle
rikenas styrelse, med iakttagande af deras ömsesidiga
grundlagar, förestås af en interimsregering,
bestående af de båda svenska statsministrarne och
åtta statsråd samt af norske statsministern och de
två statsråd, som, jemte statsministern, utgöra den
norska statsråds-afdelningen i Stockholm, och sju
ordinarie eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
