Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5oö Carl
ATT Johan.
särskildt väckte Sergels beundran, gjorde Byström
känd och berömd såsom konstnär, och då han, vid
ett besök i hemlandet 1816 gaf en staty af Mars
Carl Johans drag, visade sig denna artighet vara
ganska lyckligt använd, ty ett stort antal af hans
många marmorarbeten, såsom Juno med Herkujesbarnet,
Bacchus, Hero, Hymen och kärleken, Segergudinnan,
m. fl., inköptes af Carl Johan, och Byström fick äfven
i den tidens mecenater, grefvarne Trolle-Bonde och
Brahe, friherre Ridder-stolpe, m. fl., frikostiga
afnämare. Han var för öfrigt en särdeles arbetsam
konstnär, som utfört en ganska stor mängd statyer,
byster och basreliefer, och då dessa vanligen
väl betaltes, kom han härigenom i ett för en
svensk konstnär högst sällsynt välstånd. Om hans
konstnärr-skap yttrar en senare konstkritiker1):
»Oafsedt den bländande marmorbehandlingen och utom
mästerskapet i det vällustiga och graciösa egde hans
formbildning långt mera helgjutenhet än Göthes och
hans kompositioner, ehuru visserligen icke alltid
otadeliga, en lyckligare hållning än dennes. För
det skälmska ansigtsuttrycket egde Byström en
synnerlig framställningsförmåga, och den fina,
lefvande naturbehandlingen, ögonblickligheten,
den halffördolda spelande humorn gör hans *
blomsterkonung» (Linnés byst) i Upsala botaniska
auditorium, änskönt uppfattningen kunnat vara
manligare, till ett af hans bästa verk». Särskildt
gjorde sig Byström bekant genom sina qvinno- och
barnfigurer, hvaremot han mindre lyckades i det
manligt kraftiga, upphöjda, stor-sinta. Hans Carl X,
XI och XII kunna sålunda icke räknas bland de lyckade,
och bland hans senare arbeten finner man icke så fa,
som snarare kunna kallas fabrikat än konstverk. Sitt
konstnärsrykte har han dock tillräckligt häfdat genom
flera konstverk af stor förtjenst, som alltid skola
försäkra honom om en ganska framstående plats bland
våra konstnärer.
Bengt Erland Fogelberg, född i Göteborg 1786 och
1804 inskrifven såsom lärgosse hos hofciselören
Rung, hvilken 1806 befordrade honom till gesäll,
hade, under denna lärotid visat sådana anlag för
bildhuggarekonsten, att de väckt Sergels uppmärksamhet
och Fogelberg kunde påräkna hans råd och anvisningar
vid sina konststudier. På akademiens förslag
erhöll han 1820 ett resestipendium för att besöka
Frankrike och Italien, arbetade någon tid i Paris
hös den berömde bildhuggaren Vosio och afslutade sina
studier i modellritning hos den icke mindre ryktbare
historiemålaren Guérin, hvarefter han stannade en
längre tid i Rom, der hans Mercurius och Paris vunno
bifall både af Guérin och Thorwaldsen samt med ens
gjorde honom till en känd och aktad konstnär. Ett
par år före sin utresa hade han till en af götiska
förbundets utställningar bidragit med gips-statyer af
Odin, Thor och Frey, hvilket, nar Fogelberg började
vinna konstnärsrykte, gaf Carl Johan anledning att i
början af 1828 hos honom beställa en kolossal Odin i
marmor, för att sätta honom i tillfälle att försöka
sig
*) Estlander, De bildande konsternas historia,
Stockholm 1867, sid, 506,
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
