Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sköna konsterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De sköna konsterna.
5O1
i en den tiden ny riktning. Tre år senare var denna
staty färdig och framkallade så väl i Roms konstverld
som här –hemma en allmän hänförelse. De följande
tio åren egnade Fogelberg emellertid åter åt arbeten
inom den grekiska mytologien, En segrande Amor,
Den segrande Venus, Apollo med citharan, samt en
mängd etyder och gips-modeller; men 1841 började
han å nyo arbeta på de nordiska gudabilderna och
efter tre år voro de nya mästerverken Thor och
Balder fulländade. Han gjorde nu 1845 ett kesök i
fäderneslandet och fick nya ärofulla uppgifter att
lösa, då Stockholms borgerskap af honom bestälde
Birger Jarls staty, Göteborgs en staty af Gustaf II
Adolf och konung Oscar Carl Johans ryttare-stod. När
dessa stora arbeten aftäcktes, återsåg han 1854
för andra gången Sverige, och detta sista besök var
för honom ett fortfarande triumftåg. Han längtade
dock åter till södern; men under resan till Italien
insjuknade han i Triest och afled der den 22 December
1854. »Fogelberg», säger en hans minnestecknare,
»förenade den konstnärliga skönhets-entusiasmen med
historiskt sinne och kritik. Han nöjde sig icke
med att studera antikens skönhetsformer och söka
begripa den i dess teknik; han sträfvade i mera
omfattande mening att förstå antiken, att uppfatta
den i dess anda och väsen, och detta grundliga
studium sträckte sig äfven till andra konstperioder
och konstarter. Han hade omfattande kännedom om
och stort intresse för de särskilda målareskolornas
konstalster, och for landsmän, som under vistandet i
Italien blefvo i tillfälle att njuta af hans umgänge,
var detta högst lärorikt. Enkel, och blygsam, såsom
den stora förtjensten ofta är, tänkte han ringa om
sig sjelf, men högt om konsten; hans meningar och
omdömen framstäldes på ett anspråkslöst sätt och utan
att låta påskina någon egen ofelbarhet.»
Byggnadskonsten gjorde under detta tidskifte
icke lika lysande framsteg som målare- och
bildhuggare-konsterna, ehuru visserligen rätt
många nya byggnader uppfördes och äfven de enskilda
nybyggnaderna nu började mera allmänt utföras i en
prydligare stil än den ytterst tarfliga, som förut
var rådande. De mest kände arkitekterne voro, utom de
i föregående del omnämnde, Fredrik Blom (född 1781,
död 1853), s*edan 1817 professor för undervisningen
i den högre byggnadskonsten vid akademien för
de fria konsterna, 1840, öfverste vid flottans
mekaniska kår, mycket; anlitad för både allmänna
och enskilda byggnadsföretag, såsom hästgardets
kasern, kyrkan och kasernerna å Skeppsholmen,
posthuset, alla i Stockholm, restaurationsarbetena
å Riddarholmskyrkan derstädes, Rosendals lustslott,
ullmagasinet i Norrköping, med flera, äfvensom han
först konstruerade flyttbara hus, som vunno stor
uppmärksamhet äfven utomlands; Carl Georg Brunius
(född 1792, död 1-869) professor i grekiska språket
vid Lunds akademi 1824–1858, förut omnämnd bland våra
fornforskare, bekant genom flera byggnadsföretag,
såsom restaurationen af Lunds domkyrka och af
dess krypta, uppförandet af Christinehamns kyrka,
af biskopshuset och zoologiska museum i Lund,
räddningshemmet vid Råby, herresätena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
