Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar / konung. Riksdagen 1844, r$45’
*3
.utskotten. Detta ville man nu förekomma
och lyckades äfven, synnerligast genom förre
landtmarskalken, landshöfdingen i Linköping
friherre Carl Otto Pahnstjernas samt presidenten
i kammarrätten Aug. von Hartmansdorffs förenade
bemödanden att till adelns ledamöter i utskotten
få pålitliga konservative. Detsamma blef äfven,
genom erkebiskopens och förre statsrådet Heurlins
bemödanden, förhållandet inom presteståndet,
och så uppstod, redan vid riksdagens början, en
bestämd söndring mellan adeln och presteståndet,
med sina konservativa majoriteter, å ena sidan,
samt de liberala borgare- och bondestånden, å den
andra. Regeringen hade vid utskottsvalen iakttagit en
sträng neutralitet och iakttog den äfven i de flesta
frågor under riksdagens lopp.
Söndringen mellan de båda partierna, som nu voro
rådande i hvar sin halft af representationen,
framträdde skarpast under öfverläggningarna om
antagandet eller förkastandet af det förslag till
förändrad national-representation, som sedan förra
fiksdagen var hvilande och hvars hufvudgrunder i
föregående del äro anförda.
Alltsedan konung Oscar tillträdde regeringen och
synnerligast sedan riksdagskallelsen blifvit utfärdad,
hade en stark agitation försports för antagande af
detta förslag. Reform-möten hade flerstädes blifvit
hållna, -petitioner med talrika underskrifter satta
i gång och de liberala tidningarna hade ifrigt
förordat detsamma. Hos de talrikare folkklasserna
inom hufvudstaden röjde sig ock, i följd af de många
hetsiga tidningsartiklarna, en stark jäsning, och man
befarade våldsamma uppträden, i händelse förslaget
blefve förkastad t, så att konungen ansåg sig böra
enskildt uppkalla alla talmännen och försäkra dem,
att åtgärder voro vidtagna för lugnets bevarande,
hvilket ock ej stördes, utom att på Riddarhustorget
under dagens lopp uppstodo talrika folksamlingar, med
hurrarop, utan att angifva hvarföre, och att senare
på aftonen åtskilliga fönster inslogos samt en större
folkmassa samlade sig utanför erkebiskopens bostad vid
Mal m torgsgata n och der lät höra hvarjehanda oljud.
Öfverläggningarna om förslaget förekommo hos samtliga
riksstånden den 28 Augusti.
Hos adeln v’ar diskussionen ganska liflig. Den
öppnades af statsrådet friherre Nordenfalk,
som förklarade, att konungen icke ville gifva
offentlighet, åt sina åsigter i denna fråga
förr, än densamma blifvit på grundlagsenlig väg
honom understäld. Häri hade samtlige rådgifvarne
instämt. Den vigtiga samhällsfrågan, uppkommen och
förberedd före konungens äntrade till regeringen,
borde på öfvertygelsen s och diskussionens väg
utkämpas, och det tillhörde i första rummet nationen
sjelf att genom sina ombud yttra sig om det sätt,
hvarpå den ville blifva representerad, samt om de
konstitutiva former, hvarunder den ville samråda om
sina angelägenheter, fatta sina beslut eller uttala
sina önskningar.
Mot förslaget yttrade sig sedermera en stor mängd
talare, icke blott af det konservativa partiet,
bland hvilka hr Samuel Gustaf von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
