Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oscar I konung. Riksdagen 1844, 1845
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
Oscar /.
Troil sökte visa förslaget vara olagligt till sin
uppkomst, oredigt till sin uppställning, orättvist
till sina grunder och olycksbringande till sina
följder, utan äfven flere, som i allmänhet omfattat
liberala åsigter, men som funno detta förslag
behäftadt med alltför många och alltför väsentliga
brister att antagas - såsom grefvarne Baltzar von
Platen, Carl Ludvig af Ugglas och Clas Fredrik
Horn, frih. Jakob Wilhelm Sprengtporten, hrr Per
Westerstrand, Per Gustaf Cederschiöld, Johan August
Gripenstedt m. fi. För förslaget talade grefvarne Carl
Henrik Anckarsvärd, David Frölich och Jakob Spens,
hrr N. R. Munck af Rosen-schöld, W.- F. Dalman,
Emil von Troil, L. J. Hierta, P. R. Tersmeden,
Carl David af Uhr, Aug. Anckarsvärd, m. fi., af
hvilka de fleste dock erkände, att förslaget hade
flera brister, men trodde dessa kunna utan större
svårighet efter hand afhjelpas, eller förestälde sig
att, derest förslaget antoges, skulle kongl. maj:t,
om sanktion derå vägrades, finna sig föranlåten att
redan under den pågående riksdagen framlägga ett
förmedlingsförslag, som kunde blifva hvilande till
följande riksdag. Slutet blef, att förslaget af adeln
förkastades med 450 röster mot 82.
Presteståndet ville tydligen a f vak ta frågans utgång
hos adeln, innan det fattade sitt beslut. Den särdeles
utförliga öfverläggningen bragtes derföre ej till
slut under första dagens plenum, utan fortsattes den
29 Augusti, då förslaget förkastades med 49 röster
mot 7. Prostarne Ödmann, Gahne, Lyth, Berg, Starbeck
och Liedzén, samt komministern Bergstrand hade talat
för förslaget. Bland de många talarne mot detsamma
utmärkte sig i synnerhet den frejdade vetenskapsmannen
professorn Elias Fries, som särskildt hade mycket att
anmärka mot den till grund för det hvilande förslaget
lagda personlighetsprincipen.
Inom borgareståndet öppnades debatten af hr Thore
Petré, med en mycket mörk tafla öfver regeringens
förhållande och system ända från 1812, samt
riksståndens eftergifvenhet »eller snart sagdt
slafviska lydnad»4 intill, i viss mån 1834,
och i ännu högre grad 1840 års riksdag. Denna
mörka skildring skulle nu utgöra ett bevis för
nödvändigheten att så skyndsamt som möjligt antaga
det hvilande representationsförslaget. Ett uppskof med
ombildningen af representationssättet innebure en våda
för fäderneslandet. »Lugnet och säkerheten i landet,
upplysningen, kulturen, sederna, statshushållningen,
allt hvad samhället har angelägnast att befordra,
påkallar denna från alla landsändar påkallade
reform.»
Hr Lagergren, borgmästare i Norrköping, anmärkte
mot den föregående talarens anförande, att det icke
innehöll något rättvist afvägande af det hvilande
förslagets förtjenster och brister, utan endast
deklamationer, som saknade både bevisning och
sannolikhet. Den mörka taflan af den aflidne store
konungens regering vore lika oväntad vid detta
tillfälle som den i sig sjelf vore vanstäld och
oädel. Talaren visade härefter huru förslaget via
föregående riksdag blifvit hvilande, oaktadt det
af tre stånd blifvit med stor majoritet förkastad
t och äfven i bondeståndet, som antagit detsamma,
haft mot sig en stark minoritet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
