Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Oscar L
tionen, och ehuru hans anmärkningar nu voro i förin
mera hofsamma än under den förra regeringen, voro
de i sak icke mindre genomgående. Äfven nu ordade
han mycket om lindring i folkets bördor genom
borttagande af de mest tryckande grundskatterna,
samt motsatte sig så väl det ftied 75,000 rdr b:ko
förhöjda1 ärliga anslaget till kronprinsen, som de
äskade lönetillökningarna för embetsmän och tillökade
anslag för landt- och sjöförsvaret.
I presteståndet stod kyrkoherden i Madesjö, doktor
Sandberg, i spetsen för oppositionen i samma riktning,
och med honom förenade sig icke fa af ståndets
ledamöter, såsom prostarne Carlander, Lyth, Sta-beck,
Säve, lektor Wallman m. fl.
I borgareståndet saknades visserligen nu de förre
oppositionsmännen Thore Petré och den äldre Carl
Fredrik Waern; men opposition saknades i alla fall
der icke, och dess talan fördes vid flera tillfällen
af hrr Schartau, Indebetou, Ekholm, Norin, Wedberg,
Walley, den yngre Carl Fredrik Waern, hvilken
efterträdt sin fader såsom representant för Göteborg,
Anders Berg, Billström m. fl.
Inom bondeståndet röjde sig en allmän opposition
mot större delen af de tillökade anslag, som i den
kungliga propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof blifvit begärda, ficngt Gudmiindson
från Halland framstälde i ett utförligt skriftligt
anförande !) en mängd anmärkningar emot de begärda
tillökade anslagen, synnerligast inom fjerde och
femte hufvudtitlarne, yrkade afslag å den äskade
tillökningen för kronprinsens hofhållning, nedsättning
af anslaget för beskickningarna vid utländska hof,
o. s. v. För Öfrigt klagades öfver skatternas ojem-na
fördelning, i följd af grundskatterna och de höga
tullsatserna å lifs-förnödenheter, m. m. I detta
anförande instämde större delen af bondeståndet,
och särskildt röjde sig der, så väl som inom
borgareståndet, en stor farhåga för ett statslån,
hvars behöflighet blifvit i den kungliga propositionen
antydd.
Om de begärda anslagens större eller mindre
behöflighet, om en skatteförenkling och grunderna
derför, så väl som angående åtskilliga lagfrågor,
tvistades länge inom stånden; men på det hela hade
riksdagen ett ovanligt lugnt skaplynne, och äfven för
en representationsförändring, som under de föregående
riksdagarna alltid varit den fråga, hvilken mest
ådragit sig en allmännare uppmärksamhet och satt
sinnena i oro, tycktes intresset nu hafva betydligt
svalnat. Den i Febr. 1846 tillsatta komitén for
behandling af frågan om representationens ombildning
hade, efter många och långa strider inom sig,
slutligen fatt färdigt ett betänkande, som den
5 Juli 184^ ingafs till kongl, maj:t och den 12
November samma år af kongl, ni aj: t. öfverlemnades
till ständerna, endast med det yttrande, att, »med
afseende å det skick, hvari ärendet sig befunne,
kongl, maj:t ansett sig icke for närvarande
-1) jJ>Ea skrifkunnig vän», den från riksdagarna
under Carl Johans regering bekante oppositionsmannen,
f. d. öfverstelöjtnanten Gustaf Hierta, sörn nu hade
mycket inflytande inom bondeståndet, ansågs §åsom
detta anförandes författare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
