Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Oscar T.
konungen», men gjorde still vilkor för sitt
aftagande, att de, hvilka polisen häktat, skulle
genast frigifvas, hvilket konungen lofvade, hvarefter
folkskaran ock fick öfvertyga sig, att frigifningen
verkligen egde rum. Härmed voro dock ej uppträdena för
natten slutade. Fönster inslogps hos statsministern
för utrikesärendena, hos erkebiskopen, hos statsrådet
Peyron, hos landshöfdingen i Stockholms la*n grefve
Horn, äfven hos Aftonbladets utgifvare L. J. Hierta
och hos en mängd personer utan någon slags politisk
egenskap, endast, såsom det tycktes, af okynne.
Äfven följande dagen, en söndag, fortsattes
folkskockningarna och fönsterinslagningarna. Nya
våldsamma uppträden föreföllo i Storkyrko-brinken,
och efter flera varningar till folkskarorna gafs
slutligen eld, hvarefter folkmassan drefs undan
med fäld bajonett, och en afdelning af. hästgardet
skingrade folkskockningen å Riddarhustorget. Denna
ihärdighet hos folkskarorna böljade väcka alltmera
oro. Förstärkning af landtregementen reqvirerades,
och flere unge män, tillhörande de bildade klasserna,
skyndade till slottet för att anmäla sig till
frivillig vaktgöring.
På måndagsmorgonen, den 20 Mars, uppvaktades
konungen af en stor deputation från bondeståndet,
som uttryckte sin tillgifvenhet för hans person och
betygade sitt ogillande af hvad som förefallit. Äfven
borgerskapet^ femtio äldste yttrade sitt deltagande
i konungens bekymmer och försäkrade, att han hos
Stockholms borgerskap kunde påräkna det mest hängifna
understöd. De uppgjorde ock förslag till upprättande
af ett borgare-garde för Stockholm, hvilket skulle
omfatta civila personer af alla samhällsklasser.
Den 21 Mars beslöt adeln, på frih. C. O. Palmstiernas
förslag, att med en stor deputation uppvakta konungen
och i en adress förklara, att »det för rikets ständer
vore en pligt att vid detta tillfälle få betyga den
vördnadsfulla kärlek, trohet och tillgifvenhet, som
fastade rikets ständer vid kongl. maj:t och dess ätt,
samt försäkra om rikets ständers beredvillighet
till hvarje laglig samverkan med kongl, maj:t,
för betryggande af samhällsordningen, allmän och
enskild säkerhet samt ostörd frihet för svenska
folkets representanter att egna sig åt de vigtiga
samhällsfrågor, som voro under behandling». Denna
adress antogs med acklamation af de Öfriga stånden,
och redan samma dag afgick clepti-talionen, anförd
af landtmarskalken.
Derefter gjorde kongl. maj:t en framställning till
ständerna om nödvändigheten att till hufvudstaden
inkalla trupper, »för att afböja hvarje försök af
illasinnade personer att störa friheten i rikets
ständers öfverläggningar», ’och till bestridande af
kostnaderna för denna garni-sonsförstärkning begärdes
ett kreditiv å 150,000 rdr bko, hvilket ock genast
af ständerna beviljades.
Oro och jäsning rådde emellertid fortfarande
bland de lägre folkklasserna inom hufvudstaden,
ehuru det icke vidare kom till något våldsammare
utbrott. Vid polisundersökningarna visade det sig,
att 79 man bland garnisonen blifvit under uppträdena
i Storkyrkobrinken mer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
