Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1847, 1848.
27
ansåg omdömet i den förevarande frågan böra
omfatta styrelsens system : i dess helhet och icke
något enskildt fall, annorlunda än på sin höjd
såsom motiv för detta omdöme. Regeringens system
hade otvifvelaktigt visat sig såsom ett uttryck
af framåtskridande, fastän sfi, att det lemnat
behörigt afseende åt det bestående. Många vigtiga
författningar, som länge varit högljudt fordrade, hade
nu blifvit utarbetade, och om de än icke alla kunna
fritagas från en eller annan brist, så hade de likväl
tydligen gått i den riktning tiden kräfver. Detta
borde nationen erkänna och derför vara tacksam mot
sin regering.
Häri instämde flere, och efter öfverläggningens
slut förklarade landtmarskalken, att då ingen af
konstitutionsutskottets anmärkningar afsåg någon
rådgifvande åtgärd af jnstitiestatsministern
grefve Posse eller statsrådet J. F. Fåhrseus,
kunde landtmarskalken ej framställa den af
grefve Anckarsvärd yrkade proposition, så vidt
den rörde dessa båda ledamöter af statsrådet;
men, på grefve Anckarsvärds derom gjorda begäran,
frågade landtmarskalken adeln, om den beslutade
hos kongl. maj:t anmäla sin önskan, att han
ville ur statsrådet och från embetet skilja sina
öfriga rådgifvare, hvilken fråga besvarades med
nej, hvarefter, på landtmarskalkens derom gjorda
framställning, utan votering beslöts, att betänkandet
skulle läggas till handlingarna.
Af presteståndet godkändes alla anmärkningarna, men
ingen talare yrkade, att de skulle leda till riågon
påföljd. Man yttrade sig höfsamt och aktningsfullt om
regeringen, ehuru man icke tycktes vilja tillerkänna
den någon synnerlig öfverlägsenhet, och ståndet beslöt
enhälligt betänkandets läggande till handlingarna.
I borgareståndet företedde diskussionen det
egendomliga förhållande, att, under det de fleste
talarne inledde sina anföranden med större eller
mindre loford öfver de af regeringen sedan förra
riksdagen utfärdade författningar i liberal syftning,
kommo de icke desto mindre till den slutföljd, att det
vore särdeles önskligt, om kongl. maj:t ville skilja
sig vid dessa rådgifvare. Slutet blef ock, att ståndet
förenade sig om följande beslut: »På grund af den i
flera fall ej fullt riktiga tillämpning af grundlagens
stadganden och den ofullständighet i andra fall, som
förefinnes i konstitutionsutskottets utlåtande öfver
regeringsbesluten under den tid utskottets granskning
omfattar, finner borgareståndet sig föranlåtet att
lägga utskottets betänkande till handlingarna, med
förklarande af det omdöme, att konungens konselj,
ehuru förtjent af aktning och erkänsla för sin
rastlösa verksamhet och renheten af sina afsigter,
dock i sin närvarande sammansättning icke motsvarar
det allmännas behof och omständigheternas kraf.»
bondeståndet godkände utskottets fem första
anmärkningar utan något synnerligt meningsutbyte; men
derefter följde en ganska liflig diskussion angående
dessa anmärkningars påföljd - den sjette anmärkningen
ansågs icke föranleda någon sådan, såsom riktad mot en
konungens rådgifvare, som redan afgått ur konseljen,
och slutet på öfverläggningen blef, att ståndet,
med 60 röster mot 38, beslöt en skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
