Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1847, 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2$
Oscar L
velse till kongl, raajrt, med uttryckande af ståndets
önskan, att konungen ville ur statsrådet och från
embetét skilja statsministern för utrikes ärendena
frih. Ihre samt statsråden frih. Stael von Holstein,
-Munthe, frih. Peyron, frih. Gyllengranat, Waern,
Silfverstolpe och Faxe.
Den beslutade skrifvelsen behöfde dock icke
afgå, ty omedelbart efter det utgången af
öfverläggningarna rörande decharge-betänkandet
blef bekant, förspordes, att förberedande åtgärder
för en ministére-förändring vidtogos, och den
16 April afskedades hela råd-gifvarepersonalen,
med undantag af chefen för civildepartementet,
statsrådet Johan Fredrik Fåhraeus. Efter grefve Arvid
Posse blef dåvarande landtmarskalken, presidenten
i kammarkollegium grefve Gustaf Adolf Vive Sparre
Justitiestatsminister. Till statsminister för utrikes
ärendena efter frih. Ihre utnämndes frih. Gustaf Nils
Algernon Adolf Stjerneld, som redan 1838-1842 innehaft
detta embete; till chef för landtförsvarsdepartementet
efter frih. Peyron, som blef generalbefäl-hafvare i
andra militärdistriktet, generalmajoren, ordföranden
för det då samlade krigsbefälet Carl Ludvig von
Hohenhausen; till chef för sjö* försvars-departementet
efter frih. Gyllengranat, nu förordnad till befäl*
hafvande amiral i Carlskrona, chefen för flottans
konstruktionskår, öfversten Johan Fredrik Ehrenstam;
till chef för finans-departementet landshöfdingen
i Jemtland Anders Peter Sandströmer t efter
S. A. Munthe, som nu förordnades till president i
kammarkol legi n m efter grefve Sparre; till chef
för ecklesiastik-departementet professorn i Lund
Paul Genberg, efter F. O. Silfverstolpe, nu utnämnd
till landshöfding i Westerås, samt till konsultativa
statsråd revisionssekreteraren Clas Bphraim Giinther,
expeditionschefen i civildepartementet Nils Fredrik
Wallensteen och förre löjtnanten vid Göta artilleri
Johan August Gripenstedt, efter frih. Stael von
Holstein, nu utnämnd till justitieråd, Jonas Waern,
som återgick till det enskilda lifvet, och Arvid
Gustaf Faxe, som i December 1844 blifvit statsråd och
efter afskedstagandet blef landshöfding i Bleking.
I den nya konseljen voro båda politiska partierna
representerade. De båda statsministrarne och chefen
för landtförsvarsdepartementet tillhörde nemligen
det konservativa partiet, och bland de öfriga
stats-rådsledamöterne hade i synnerhet hrr Genberg
och Gripenstedt gjort sig kända såsom framstående
förfäktare af liberala åsigter.
En af de första statshandlingar, sorn utgingo
från denna konselj, var kongl. maj:ts förslag till
representationens ombildning, hvilket afläts till
ständerna redan den 2 Maj 1848.
Enligt detsamma skulle svenska folkets
representationsrätt utöfvas af riksförsamlingen,
som till lagtima riksdag skulle sammanträda hvart
tredje år den 15 November, fördelad i två kamrar:
den första, bestående af 120 ledamöter, valda för
nio år, dock så, att 1/3 skulle hvart tredje år afgå
och medelst nya val ersättas, samt clen andra af 150
ledamöter, valda för hvarje riksdag. Båda kamrarnes
ledamöter skulle utses medelst samfälda val, de till
andra kammaren dets omedelbart och dels medelbart,
i hvilket afseende valberättigade på landet samt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
