Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1856-1858
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1856-1858.
55
emellertid neutralitetsförklaringen erkänts vara
»förestafvad lika mycket af ett visst förutseende
som en riktig uppfattning af stundens kraf. I
tid förberedd och i tid afgifven, undanröjde den
hindren för den politiska ställning, som var med
rikets ära och fördelar mest förenlig, under en
strid, hvars anledning och angifna syftemål var
för rikets intressen främmande. Framkallande
nationens tacksamhet, vann den äfven utländska
makters bifall. Det visar sig ock, att den med
Europas vestra makter afslutade traktaten, erbjuden
af samma makter, svårligen kunnat förkastas. Utan
att, minska tryggheten för ögonblicket, lofvade
den en borgen för framtiden. Utan att fordra hvad
som ej kunde gifvas, gaf den hvad som ej .kunnat
fordras». Tydligt är ock, att, då kriget framför allt
gälde upprätthållandet af turkiska rikets integritet,
måste det hufvudsakligen föras i närheten af Turkiet,
och att således det inom bondeståndet framkastade
påståendet, att Sveriges neutralitetsförklaring varit
anledningen, att vestmakternas större operationer ej
begynt i Östersjön, saknade all grund. Hvarje oveldig
betraktare af förhållandena kan ock ej annat än i
detta hänseende instämma med konstitutions-utskottet.
Mera odeladt bifall tillvann sig emellertid en
annan regeringens åtgärd, likaledes i samband
med dess förhållanden till främmande makter,
I en till ständerna aflåten kunglig proposition
meddelades, att efter det under loppet af året 1856
underhandlingar blifvit förda mellan* Danmark och
regeringarna i Storbritannien, Ryssland, Preussen,
Sverige och Norge, Nederländerna, Frankrike, Belgien,
Österrike, Olden-burg, Mecklenburg, Hannover samt
de fria handelsstäderna Hamburg, Lubeck och Bremen,
hvilka staters och städers fartyg trafikera Öresund
och Belterna, hade den 14 Mars 1857 en allmän
traktat blifvit afslutad om upphörande af den tull,
nämnda stater och städer sedan långliga tider
erlagt för passagen till Östersjön och Nordsjön
genom Bel-terna och Öresund. Enligt denna traktat
uppskattades Danmarks årliga inkomst af ifrågavarande
tull till 35 millioner danska riksdaler, hvilka
skulle kapitaliseras efter 4 procent samt enligt
öfverenskommelse fördelas mellan de trafikerande
staterna och städerna. Af denna summa kom på Sveriges"
del ett belopp af 1,590,503 danska rdr, hvarifrån
likväl borde afdragas de 311,307 rdr, hvilka Danmark
beräknades vara skyldigt att till Sverige årligen
erlägga för underhållet af fyrar och bakar i sundet,
så att återstoden utgjorde 1,279,196 danska rdr,
eller 2,558,400 rdr svenskt riksmynt, hvilket
belopp kongl, majit föreslog att, löpande med 4
procent ränta, erläggas under 20 år med 93,624 rdr
rmt hvarje halfår. Då handels- och sjöfartsfondens
tillgångar medgåfve att, intill den med året 1858
inträdande nya statsregle-ringsperiodens slut, från
denna fond verkställa de halfåriga inbetalningarna
å lösningssumman, funne kongl, maj:t icke nödigt af
rikets ständer äska beviljande vid denna riksdag af
särskildt anslag till de utbetalningar, som under
nämnda tidrymd böra erläggas.
Denna proposition bifölls af ständerna, som vid
dess besvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
