Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1862, 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Carl XV.
om riksståthållare-embetets afskaffande, och Sista
stortinget hade i det närmaste enhälligt antagit detta
förslag, hvilket äfven af norska statsrådet blifvit
tillstyrkt; men konungen hade då vägrat sin sanktion
derå, dock under förklarande att de af statsrådet
uttalade åsigter i denna fråga i allt väsentligt
öfverensstämde med konungens egen uppfattning af dess
betydelse och vigt för förhållandena i Norge, samt att
han ville till stortinget inkomma med förslag till
den ifrågasatta grundlagsändringen, Bär han funne
den derföre lämpliga tidpunkt vara inne. Förslaget
framstäldes likväl åter under 1862 års storting,
men afstyrk-tes af dess konstitutionsutskott, med
anledning af den förklaring konungen afgifvit, och
blef äfven af stortinget med betydlig pluralitet
afslaget.
Sjelfva hufvudfrågan, om närmare bestämmande af
föreningen mellan båda rikena, var likväl oafgjord
och dess behandling på obestämd tid uppskjuten, då
svenska ständerna åter samlades till lagtima riksdag
i Stockholm den 23 Oktober 1862. Till landtmarskalk
förordnades landshöfdingen i Nyköpings län grefve
Guitaf Lagerbjelke. Erkebiskopen Henrik Reuterdahl
var presteståndets talmän, och dess vice talman
blef biskopen i Strengnäs Thure Annerstedt. Till
talman i borgareståndets" nämndes grosshandlaren
i Stockholm Johan Gustaf Schwan, till vice talinan
representanten för Gefle, grosshandlaren Per Muren:
till bondeståndets talman riksdagsfullmäktigen från
Jemtland’ Wils Lars* son i Tullus samt till vice
talman Anders Eriksson från Elfsborgs län. Till
bondeståndets sekreterare förordnades kommerserådet
Johan Sjöberg.
Af de många sedan förra riksdagen hvilande förslag
till ändringar i grundlagarna förföllo de flesta
till följe af ett eller flera stånds afslag. Till
de af samtliga riksstånden antagna och af kongl,
maj:t sanktionerade grundlags-ändringarna skola vi
återkomma längre fram i denna del.
Det vigtigaste grundlagsändrings-förslaget, så väl
som den vigtigaste frågan under hela riksdagen, var
emellertid det förslag till ny riksdags-ordning och
dermed sammanhängande ändringar i regeringsformen,
som af kongl. maj:t i en den 5 Januari 1863 aflåten
proposition till ständerna öfverlemnades.
Frågan om national-representationens ombildning,
hvarom vid slutet af den föregående riksdagen
framställningar från borgare- och bondestånden
ingått till kongl, ma j: t, hade under tiden mellan
riksdagarna blifvit med mycken liflighet omfattad både
af pressen och allmänheten i flera delar af riket. En
centralkomité hade bildat sig i hufvudstaden för
att mottaga adresser från landsorterna och leda det
hela. I början af året 1862 hade till denna komité
inkommit petitioner med nära 38,000 underskrifter,
i den syftning de båda Stånden angifvit, och
dessa petitioner Öfverlemnades den 21 Januari genom
deputerade till justitie-statsministern, med anhållan
om deras föredragande hos kongl, ma j: t.
Det förslag, kongl, ma j: t nu afgifvit,
innefattade ock en fullständig ombildning af
nationalrepresentationen. Vi skola till detsamma
återkommo i redogörelsen för de förändringar i
grundlagarna, som under ifrågavarande tidskifte
tillkommit, men anteckna här, i afseende å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
