Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagen 1862, 1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1862, 1863.
77
frågans behandling vid, 1863 års riksdag, att
förslaget mottogs med öfvervägande belåtenhet af
borgare- och bondestånden, så väl som af den större
allmänheten, hvaremot det vida öfvervägande flertalet
inom presteståndet, så väl som en stor del af adeln,
ingalunda röjde någon tillfredsställelse dermed.
Äfven inom konstitutions-utskottet, till hvars
utlåtande förslaget, enligt grundlagens föreskrift,
öfverlemnades, röjde sig dessa skiljaktiga åsigter,
och öfverläggningarna derom, förda både med värdighet
och värma, voro af stort intresse *). Utskottets
flertal, bestående af fyra dess ledamöter af adeln
samt alla ledamöterne af borgare- och bondestånden,
förenade sig om ett memorial, som afgafs den 26
Februari 1863 och hvari utskottet, efter en öfversigt
af de försök, hvilka under riksdagarna sedan 1809
varit gjorda till lösning af den vigtiga frågan om
nationalrepresentationens ombildning, utvecklade
de fördelar, hvilka det nu ifrågavarande förslaget
erbjöd framför de föregående, då det vore tidsenligt,
betryggande, byggdt på grundsatsen af ett allmännare
förtroende samt genom allt detta beredande större
samverkan mellan båda statsmakterna.
Memorialet åtföljdes af reservationer utaf två
utskottets ledamöter från adeln, elf hvilka den
ene, friherre Carl. Gustaf Leijonhufvud} efter en
granskning af förslagets särskilda delar, ansåg
mot detsamma hufvudsakligen vara att invända, »att
regeringen utan fullt giltiga skäl alldeles lemnat å
sido den historiska grundval för folkrepresentationen,
som nu finnes, äfven der den bort kunna lemna
materialier för en ny byggnads uppförande, än dern
man sökt i stället använda», samt att det komme, »i
stället att förminska, tvärtom att föröka tyngden
af den ena hälften af nuvarande representation, i
följd hvaraf förslaget svårligen lär kunna hvarken
förekomma blifvande strider om representationsformen
eller hindra, att dessa öfvergå till strider om
sjelfva statsförfattningen, då sådana synas blifva en
ovilkorlig följd af de försök, som ej torde uteblifva,
att i alla sina konseqvenser genomföra de i förslaget
uttalade grundsatser, och att således äfven på den
andra statsmakten tillämpa den faststälda regeln, att
endast det allmänhetens förtroende, som ådagalägges
genom utgången af allmänna val, bör .gifva befogenhet
att deltaga i den högsta statsmaktens utöfning».
En annan utskottets ledamot af adeln, bruksegaren
Carl Gustaf Uggtei hade mot förslaget att anmärka,
att sammansättningen af första kammaren vore grundad
på en alldeles ny institution, landstinget, om
hvilkens framtida beskaffenhet man väl knappast
under tiden till nästa riksdag kunde bilda sig
något tillförlitligt omdöme; att valcensus i andra
kammaren vore satt allt för lågt för jordegare, i
jemförelse med den för andra samhällsklasser, samt
att, ehuru båda kamrarna voro förklarade för alldeles
likställiga, hade dock den andra kammaren i frågor,
som röra statsutgifter och bevillning, fått betydlig
öfvervigt.
*) Förf. var under denna riksdag, likföQW vinder de
båda följande, konstitutions-utskottets sekreterare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
