Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vetenskaperna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2i 8
Oscar IL
hel litteratur uppstod med anledning af denna lilla
skrift, och striden för och mot djefvulens tillvaro
fördes med icke liten häftighet å ömse sidor.
I allmänhet intager Boström ett af de främsta rummen
bland våra tänkare. Han är den ende svenske filosof,
som framlagt ett sjelfständigt, i sina grunddrag
genomfördt helt system, och han är äfven den ende,
som hos oss förmått bilda en verklig skola. Genom
honom fick också filosofiens studium hos oss en ny
lyftning, ehuru den filosofiska litteraturen under
nu ifrågavarande tidskifte i allmänhet icke var
synnerligen rik; men den upphörde åtminstone att,
såsom förut för det mesta varit förhållandet, utgöra
endast ett återgifvande af utländska tänkares läror.
I estetik, litteratur- och konsthistoria utgåfvos
arbeten af Carl Wilhelm Böttiger, Bernhard Elis
Malmström, Carl Rupert Nyblom och Carl David af
Wirsén, till hvilka vi återkomma i öfversigten
af svenska vitterhetens utveckling under detta
tidskifte; Gustaf Håkan Jordan Ljunggren, f. 1823,
prof. i estetik, litteratur och konsthistoria vid
Lunds akademi 1859, ledamot af svenska akademien 1865;
Jakob Theodor Hagberg, f. 1825, prof. i nyeuropeisk
lingvistik och modern litteratur vid Upsala akademi
1868; Christofer Eichhorn, f. 1837, amanuens vid
kungliga ’biblioteket 1877; Arvid Ahnfelt, m. fl.,
äfvensom litteraturhistoriska arbeten utgåfvos
af Johan Wilhelm Beckman, f. 1792, komminister i
Clara församling inom Stockholm 1825, död 1873;
Fredrik August Dahlgren, f. 1816, kansliråd i
ecklesiastikdepartejnentet, ledamot af musikaliska
akademien 1866, af svenska akademien 1871; Gunnar
Olof Hyltén-Cavallius, f. 1818. förste direktör
vid de kungliga teatrarna 1858, chargé d’afifaires
vid brasilianska hofvet 1860-1864; Albert Theodor
Lysander, f. 1822, prof. i romersk vältalighet och
poesi 1864; Gustaf Edvard Klemming, L 1823, kunglig
bibliotekarie 1865; Mårten Birger Richert, f. 1837,
prof. i nordiska språk vid Upsala universitet 1877;
Anders Fryxell, P. O. Bäckström, Olof Eneroth,
K. J. Warburg, Richard Bergström, G. Claeson, Hjalmar
Linnström, Theodor Eklund, D. A. Sundén, Ernst Meijer,
Börje Norling, Viktor Rydberg, Carl Silfverstolpe,
Julius Centerwall, Valfrid Vasenius, Isak Fehr,
Gustaf af Geijerstam, Emil Key, Henrik Schuck, Birger
Schöldström, Albin Hildebrand, Bernhard Meijer,
A. U. Bååth, Robinson (J. A. C. A. von Feilitzen),
m. fl. Äfven utgaf svenska fornskriftsällskapet från
och med året 1844 en mängd skrifter tillhörande vår
äldre litteratur.
I kulturhistoria i allmänhet utkommo arbeten af
Paul Gabriel Ahnfelt, f. 11803, kyrkoherde i Bosarps
församling 1830, i Farhults 1849,
d. 1863;; Abraham Wilhelm af Sillen, f. 1813,
rektor vid Adolf Fredriks skola i ^hufvudstaden
1857; Alfred Hilarion Wistrand, f. 1819, medicinalråd
1866, d. 1874; Martin Johan Julius Weibull, f.
1835,
e. o. ’prof. i historia och statskunskap
vid Lunds universitet 1877; Elaf Tegnér, f. 1844,
bibliotekarie vid samma Universitet 1883; Claes
Annerstedii född 1839, bibliotekarie vid Upsala
akademi 1883; N. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
