Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3oS
Oscar IL
ganska innehållsrikt arbete »Skildringar ur det
offentliga lifvet», 1880. Han afled i Maj 1884.
Inom konseljen efterträddes han af sin: tvillingbroder
Johan Fredrik Fåhrosus\ hvars föregående
embetsmannabana äfven varit ungefär densamma som
broderns. Äfven Johan Fredrik hade tjenstgjort både i
konungens och generaltullstyrelsens kansli, hade der
blifvit sekreterare 1825 och då, vid afskedstagandet
från handels-^ och finansexpeditionen i det förra,
fått fullmakt såsom expeditionssekreterare,
samt hade vid flera tillfällen haft förordnande
såsom departementsschef inom tullstyrelsen. Vid
1844-45 årens riksdag var han sekreterare i
konstitutionsutskottet och tillvann sig i denna
egenskap £n allmännare’uppmärksamhet, som föranledde
hans kallande till ledlamot i komitén för behandling-
af frågan om nationalrepresentationens ombildning
samt hans inträde i konseljen 1847 såsom chef för
civildepartementet efter sin broder. På denna plats
stannade han till i December 1856, då han utbytte
statsrådsembetet mot generaltulldirektörsbefattningen,
samt hade under tiden utarbetat en mängd vigtiga
författningar och propositioner till ständerna, såsom
fiskeristadgan den 28 Juni 1852, mäklareordningen
den 31 Mars 1853, propositionen angående nya
grunder för rättigheten att tillverka bränvin,
samt för beskattningen derå, den 9 November 1853,
angående statens medverkan för anläggande af
jernvägar i Sverige, den 16 November samma år, om
antagande af decimalsystem för mått och vigt, den
7 Mars 1854, förslag till ny grufstadga den 21 Juli
samma år, ny förordning angående expeditionslösen,
den 30 November 1855, ny patentförordning, den
19 Augusti 1856, proposition om inrättandet af
ett statistiskt embetsverk, den 30 Oktober 1856,
och om anslag för geologiska undersökningar öfver
hela riket, samma dag, m. fl., äfvensom han med
framgång verkat för utsträckning af landt-brtiks-
och navigationsskolornas verksamhet, för förbättrad
organisation af teknologiska institutet och för
inrättande af tekniska elementarskolor i flera
landsorter. Under tiden hade han blifvit ledamot af
landtbruks-akademien 1848, hedersledamot derstädes
1849, ledamot af vetenskapsakademien 18561,
serafimerriddare samma år, adlad 1857. Äfven inom
tullverket införde han åtskilliga nyttiga reformer
och gaf som dess chef nya bevis på sin omfattande
administrativa förmåga. Han afled i Februari 1865,
högt aktad såsom en af de dugligaste och arbetsammaste
embetsmän Sverige under detta tidskifte egt.
Efter friherre Nordenfalks död blef grefve
Arvid Mauritz Posse hans efterträdare såsom
Justitiestatsminister, hvilket embete han redan
innehaft under Carl Johans regering. Född 1792 och
son till presidenten i Göta hofrätt grefve Arvid
Erik Posse, hade han 1809 börjat tjenstgöra i Göta
hofrätt, blifvit assessor i Svea hofrätt 1816, lagman
i Skåne 1821, vice landshöfding i Linköping 1822,
landshöfding i Skaraborgs län 1824, generaldirektör
vid tullverket 1831 och Justitiestatsminister 1840,
men nedlade redan efter ett halft ä^s förlopp detta
embete för att öfvertaga ordförandeplatsen i Göta
kanalbolags direk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
