Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Embetsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Embetsmännen.
309
tion, hvilken befattning han redan 1833 innehaft
och genom förnyade val innehade 1845 och 1849. Vid
1844-45 årens riksdag var han landtmarskalk,
blef seräfimer-riddare 1844, riksmarskalk 1845
och Justitiestatsminister 1846, men frånträdde
detta embete vid den stora minister-förändringen
i April 1848, nedlade följande året äfven
tiksmarskalks-embétet och afled i Juni 1850.
I justitiestatsministers-embetet efterträddes
han af grefve Gustaf Adolf Vive Sparre, född på
Trollehoim i Skåne 1802 och son till majoren grefve
Gustaf Adolf Sparre. Efter aflagda embets-examina
vid Upsala akademi tjenstgjorde han i Svea hofrätt
och Justitierevisionen, blef assessor i hofrätten
1835, justitieråd 1840, president i kammarkollegium
1847 och följande året Justitiestatsminister,
hvilket embete han utöfvade till September 1856,
då han utbytte detsamma mot president-platsen i
Svea hofrätt, hade 1850 blifvit serafimer-riddare
och 1855 ledamot af vetenskaps-akademien, samt
valdes 1859 till kansler för båda universiteten,
hvilken befattning han bibehöll titt 1871, då han
varit 50 år i statens tjenst, blef riksmarskalk 1864
och lemnade 1867 president-evnbetet i hofrätten,
men var från den nya* riksdagsordningens införande
ledamot af första kammaren. Utom genom sin långa
förtjenstfull embetsmannabana har grefve Sparre äfven
gjort sig känd såsom allvarlig häfdeforskare och den
främste kännaren af vår medeltids genealogier, var
sedan 1848 hedersledamot af vitterhets-, historie-
och antiqvitets-akademien, samt sedan 1853 af
landtbruks–akademien, och blef redan 1847 ledamot
af samfundet för utgifvande af handskrifter rörande
Skandinaviens historia. Adeln lät 1860 öfver honom
slå en medalj, med inskrift: »Högsint, insigtsfull,
rättrådig» - en vacker och äfven sann teckning af
hans personlighet. Han afled i April 1886.
Efter friherre Ihre blef friherre Gustaf Nils Algernon
Adolf Stjerneld statsminister för utrikesärendena,
hvilket embete han förut innehaft under Garl
Johans regering. Född i Stockholm 1791 och son
till kammarherren friherre Adolf Ludvig Stjerneld,
en af de arresterade oppsitionsmännen vid 1789 års
riksdag, hade han, efter sorgfälligt vårdade studier
vid universiteten i Kiel, Edinburgh och Upsala,
blifvit andre sekreterare i kabinettet för utrikes
brefvexlingen 1811, tjenstgjort i kronprinsens kansli
under fälttåget i Tyskland 1813, 14, varit chargé
d’affaires i Haag 1814, envoyé vid engelska hofvet
1818-27, samt 1838 blifvit serafi m er-riddare och
statsminister för utrikes ärendena, hvilket embete
han frånträdde i Juli 1842, efter att sedan September
a 840 haft tjenstledighet. I April 1848 återkallad
till det vigtiga för-troende^embetet, utöfvade han
detsamma till i September 1856, då han vid fylda 65
år nedlade detsamma, men hade, under dess utöfning,
medverkat vid den vigtiga förändringen i Sveriges
och Norges förhållanden till utrikes makter* att den
förra nära förbindelsen med Ryssland frånträddes
och de förenade rikena i stället slöto sig till
vestmakterna. Han afled i November 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
