Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksdagsmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagsmännen. .
325
sammare har han deltagit i alla följande. Vid 1862 års
riksdag var han ordförande i bevillningsutskottet,
kämpade kraftigt för frihandeln, men motsatte sig
lagförslagen om jordafsöndring och hemmansklyming. Vid
följande riksdag uppträdde han med mycken skärpa
mot förslaget till den nya riksdagsordningen,
hvilket han ansåg »omkullstörta det bestående,
utan att förmå skapa något hållbart nytt». Under de
följande riksdagarna blef emellertid grefve Posse
långt inflytelserikare än under ståndsriksdagarna. Han
trädde i spetsen för landtmannapartiet, valdes till
ordförande i statsutskottet vid alla riksdagarna ända
till den år 1876, då han blef andra kammarens talman,
samt hade under denna tid förfäktat representationens
rätt att ensam bestämma öfver de ordinarie
statsanslagen, yrkat roteringsbesvärets lindring
och aflösning samt tillämpning af allmän värnepligt,
vid urtima riksdagen 1871 varit vice ordförande i det
särskilda utskottet och den egentlige målsmannen ’för
den majoritet inom utskottet och riksdagen, som afslog
regeringens förslag till försvarsväsendets ordnande;
hade, då ett nytt förslag framstäldes vid 1875 års
riksdag, biträdt ett bemedlingsförslag, afsedt att
förena deras röster, som ansågo det vara riksdagens
skyldighet att icke låta frågan falla, samt hade för
öfrigt tagit verksam del i frågorna om sjöförsvarets
ordnande, om embetsverkens omorganisation, om den
andliga odlingens befrämjande, m. m. Såsom partichef
har han blifvit mycket olika bedömd af anhängare och
motståndare, men man har dock allmänt erkänt hans
stora och mångbeprofvade förmåga både såsom ordförande
och deltagande i diskussionerna, hans omfattande
sakkännedom, klara och rediga framställningssätt,
oveld och lugn, så under debatterna, som under
ledandet af förhandlingarna. Dessa egenskaper har
han ytterligare ådagalagt under de riksdagar han
varit andra kammarens talman, och slutligen blef
han i April 1880 såsom statsminister stäld i spetsen
för konseljen, med nytt fält för sin verksamhet, men
frånträdde detta embete 1883 och blef då president
i kammarrätten.
Den inflytelserikaste ledamoten af andra kammarens
majoritet under det nya statsskicket har för öfrigt
varit Carl Ifvarsson, född 1818 i Halland, der fadefn
var frälsebonde, och der sonen, efter att till sina
kommittenters belåtenhet hafva? utfört flera kommunala
uppdrag, 1859 valdes till riksdagsman i bondeståndet
för Halmstads, Höks och Tön-nersjö härad, hvilket
förtroendeuppdrag förnyades under de följande båda
riksdagarna, hvarefter Carl Ifvarsson under alla
riksdagar, sedan det nya statsskicket inträdt,
i andra kammaren varit ombud för Höks härad. Under
alla lagtima riksdagarna har han ock varit ledamot af
statsutskottet och under den urtima 1871 af särskilda
utskottet. Tillika har han varit statsrevisor,
bankofullmäktig, under flera riksdagar ledamot af
talmanskonferensen, samt kammarens vice talman under
riksdagarna 1880-1884. Under hela sin verksamhet
inom andra kammaren har han för öfrigt varit en
trogen exponent af landtmannapartiet, ifrat för
folkupplysning, men för yttersta sparsamhet i öfrigt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
