- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
202

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konungavalet och konungaförsäkran - 3. Christofer af Bayern. Christofer kommer till Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

återställas till Sverige, och tullen i Bohus ej
vidare på något sätt besvära de svenske. Kunde något
vinnas från Ryssland eller andra närgränsande orter,
skulle det förenas med Sverige, fastän de andra rikena
deltagit i krigskostnaderna.»

Sådan var Christofers konungaförsäkran. Vi öfvergå
nu till historien om hans korta i konungadöme.

3.

Christofer af Bayern.



Christofer kommer till Sverige.

I Kalmar samlades vid midsommartiden allt hvad Sverige
egde stort och lysande för att emottaga den nyvalde
konungen. Men han kom icke, och en stor del af de
församlade åtskildes derför, medan blott några få
qvarblefvo, hvilka begagnade tillfället att afgöra
några vigtiga frågor, såsom bekräftandet af hvad som
blifvit Carl Knutsson förunnadt.

Det var Jutländska böndernes uppror, som uppehöll
konungen. Jutland var då den enda af danska rikets
besittningar på andra sidan sundet, der bönderne
bibehöllo någon sjelfständighet och kraft. På öarna
hade bonden helt och hållet dukat under för adeln. Om
våren 1441 stodo 25,000 bönder på Jutland under vapen
för att krossa de hatade herremännen, som ville i
grund qväsa dem. I synnerhet var en herre Æske Brok
bönderna förhatlig. I spetsen för bondehären stod ett
riksråd Henrik Tageson, och konung Eriks utskickade
gjorde allt hvad de kunde för att uppreta bönderna.

Från Vensyssel, Thy och Mors i nordligaste Jutland
kommo de nedtagande mot Limfjorden, afbrände
kungsgården i Aggersborg och mötte adelshären
under anförande af riksmarsken Stig Palleson vid
St. Jörgensberg den 3 Maj 1441. Här stod ett blodigt
slag, men bönderne segrade. Bondplågaren Æske
Brok, som var med i slaget, nedhöggs och 12 andra
herrar, som blifvit tillfångatagne, halshöggos af de
förbittrade bönderna.

Nu grep upproret omkring sig, så att äfven bönderne
söder om Limfjorden började röra på sig. Då kom
konung Christofer sjelf öfver till Jutland och
stälde sig i spetsen för adelshären. Han ryckte emot
bönderna och mötte dem strax norr om St. Jörgensberg
vid Husby. Bönderne hade lägrat sig på en backe och
hade omgifvit sig med en vagnborg. Deras ställning
var ganska fördelaktig, så att konungen och herrarne
icke vågade angripa dem, utan började underhandla
och lyckades derunder förmå bönderna från Thy och
Mors att lemna vagnborgen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 25 11:51:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free