Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Christofer och presterskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
folk. Man ser ännu en fjerdedels mil vester om stäket
vid Dalkarlsbacken lemningar efter en graf, som här
sammanbundit Görfveln och Skarfven. Här seglade också
de Estländske sjöröfvarena fram, när de förstörde
det å nyo på östra sidan om fjärden uppförda yngre
Sigtuna.
Då fans ett fäste på denna holme, det så kallade »S:t
Eriks slott». Det innehades äfven då af erkebiskopen,
som i egen person befann sig på slottet. Men
sjöröfvarena kommo alldeles oväntade. Försvarare på
slottet funnos icke. Det öfverrumplades och nedbröts,
och erkebiskopen sjelf dödades.
Denna egendom var kronans, men hade icke ursprungligen
tillhört »Upsalaöd», utan enskilda, och sedermera
kommit till kronan, »med öfvervåld trängdt dem af
som det atte». Sannolikt tillhörde vid tiden för
Esternes sjöröfvartåg Almarstäk den gamla, så kallade
Runby-slägten, till hvilken äfven den då mördade
erkebiskopen hörde. Sedan synes egendomen blifvit
skiftad mellan flera. I början af 1300-talet, medan
konung Magnus Eriksson var minderårig, fingo Sigtuna
munkar Almarstäk i testamente af Carl Orestesson och
hans husfru Helena, som fått den i arf af ofvannämnda
slägt[1].
Ett århundrade derefter finna vi fyra egare
till delar »i Almarstäket». En del af egendomen kallas
då öfre byn, en annan del yttre eller nedre byn. Två
öresland jord i »öfre bynom» utgjorde en lott, ett
halft markland jord i »yttre bynom» med hus, jord
etc. utgjorde en annan lott. Genom giftermål hade en
tredje lott, hufvuddelen, »Stäket och färjostaden»,
utgörande ett markland jord, 1/2 i öfre bynom och 1/2
i nedre bynom, kommit i Stureslägten. Anund Algotsson
Stures enka och barn egde denna lott. En fjerde lott,
sexton örtugland jord med åker, äng etc., egdes af en
annan enka, fru Christina och hennes tvänne söner,
hvilka båda voro prester i Vesterås. Dessa enskilda
egolotter voro de, som blefvo föremål för öfvervåld,
då konungens fäste byggdes, som på konung Eriks
befallning uppbrändes under befrielsekriget.
Se der i korthet Almarstäks historia till den
tidpunkt, der vi nu befinna oss.
Väl hade numera farhågan för utländska röfvare
försvunnit, åtminstone kunde Mälarängden anse sig
trygg bakom Stockholms fasta murar, men vårt land hade
nu en annan fiende, hvars verk var vida farligare
än olyckorna af ett snart försvinnande fiendtligt
härjningståg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
