Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Christofer och presterskapet - Den inre styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkställer detsamma 1443. På jordeskiftet med
de båda presterna i Vesterås erhölls fastebref af
domhafvanden i Sollentuna härad 1445.
Det dröjde sedan ej länge, förr än man fick se murar
och torn, ännu fastare och ståtligare än fordom,
resa sig på den lilla holmen. Det kostade mycket
pengar, detta slott; men Upsala domkyrka var rik,
erkebiskopsbordet likaså och dessutom fick äfven
presterskapet i Upland i sin helhet släppa till
medel för slottsbyggnaden. Slottet kallades S:t Eriks
slott. Det skulle blifva en helig ort, derför att det
erhöll namn af Sveriges skyddshelgon, ingen skulle
våga röra, menade man, S:t Eriks egendom. År 1446 i
Maj utfärdades i Upsala en förordning, »hurusom Stäkes
slott skulle af en edsvuren höfvidsman mottagas,
fullbyggas och styras».
Konung Christofer, som hade all anledning att visa
sig gynsam mot det svenska presterskapet i allmänhet
och mot dess öfverhufvud i synnerhet, stadfästade
Arbogamötets beslut år 1442. Han gjorde det – heter
det – »Gudi till heders, S:t Erik och den heliga
kyrkan till värdighet och Sveriges krona till styrka
och beskärm».
I sammanhang härmed och som bevis, att konungens
ynnest mot presterna icke stannade vid hvad han gjorde
för dem på sin kröningsdag, må nämnas, att ytterligare
efter återkomsten från kröningen till Stockholm
ganska vigtiga saker till förmån för presterna
verkstäldes. Hvarje domkyrka fick sitt särskilda
skyddsbref, så äfven åtskilliga kloster. Det år 1438
anlagda Birgittinerklostret Nådendal i Finland fick
kungsgården Helga och bekräftelse på gården Stenberg,
hvarförutom köpstadsrätt beviljades åt dem, som ville
nedsätta sig omkring klostret[1].
När konungen derefter i början af år 1442 företog sin
Eriksgata, besökte han äfven Vadstena kloster. Han
lät här föreläsa sig klostrets privilegier, hvilka han
stadfästade, försäkrande att han hyste högt förtroende
till den heliga Birgittas beskydd. Fördenskull
anhöll han också ödmjukligen att blifva upptagen
som klosterbroder samt emottog tacksamt det bref,
som häröfver af klostersamfundet utfärdades.
Sedermera, då Christofer efter fullbordad Eriksgata
återvändt till Stockholm, der han, som vi veta,
stadfästade landslagen i Maj, rustade han sig att
draga ned till Lödöse. Här ökade han ytterligare
erkebiskopens förläningar med Östhammars län i norra
Upland. Endast tvänne socknar, Löfsta och Hålnäs,
voro derifrån undantagna.
Den inre styrelsen.
I Lödöse blef Christofer, som redan nämndt är,
utvald till Norges konung. När han då aktade draga
in i Norge, var han betänkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
