Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Stures samtida bland de verldslige herrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
riksens råd. De voro: Fader Ulfsson, Bengt och
Nils Faderssöner, Nils Classon (till Vik) och Sigge
Larsson. Mot slutet af unionstiden förekomma Knut
Bengtsson och Lars Siggesson, af hvilka den sistnämnde
fortplantade ätten.
Af Bielke-slägten märka vi för denna tid de
båda halfbröderna Erik och Thure Thuressöner. Den
förre af dessa dog 1475; den senare, den orolige
och i tidens händelser så ifrigt deltagande Thure,
lefde ända till år 1488. Han kan anses som stamfader
för den följande slägten genom sina söner Erik och
Peder. Af dessa blef Erik Thuresson för den närmast
följande tiden en af landets mest framstående män,
fullt ut lika ryktbar som fadern, men i sträfvanden
och strider för, ej emot fäderneslandet.
Vasa-namnet uppbars för denna tid af den tappre,
djerfve och orolige Erik Carlsson. Vi få snart
höra mera om honom. Samtidigt med honom lefde ännu
hans farbroder Johan och dennes söner Christer och
Erik. Genom herr Johans giftermål först med Sten
Stures syster Brita och sedan med den tappre Thord
Bondes dotter af samma namn drogs slägten närmare
både konung Carl och det svenska partiet, hvarför vi
också finna såväl Erik Carlsson som Johan och Erik
Johansson på Sten Stures sida.
Af de kort förut så mäktiga Oxenstiernorna lefde ännu
Erik Nilsson samt sönerne till dennes syskonbarn,
Sten, Bengt och Jöns Christerssöner. De voro rika
och mäktiga, men på långt när ej jämförliga med
medlemmarne af sina närmast föregående båda slägtled.
Bonde-slägten, konung Carl Knutssons slägt, har endast
ett namn att uppvisa, nemligen Magnus Filipsson.
En af de gamla slägterna, som för denna tid hafva
vigtiga namn att uppvisa, är slägten Natt- och
Dag. Vi veta redan, att de yngre Sturarne, de som
börja med Nils Sture, tillhöra denna ätt. De äro dock,
och blifva det ännu mera, för oss så bekanta, att vi
ej här behöfva uppehålla oss vid dem.
Men äfven den grenen, som bibehöll Natt och
Dag-namnet, har vigtiga medlemmar tillhörande
denna tid. Bland dem nämna vi i första rummet
den för oss sorgligt bekante Magnus Bengtsson,
Engelbrekts mördare. Sedan vi sågo honom om natten på
Engelbrektsholmen, på Göksholm och utanför Örebro, och
sedan vi sågo honom med sin fader fly söder ut undan
de uppretade bönderna, hafva vi funnit hans namn vid
mera än ett tillfälle bland andra herrar och män under
tidens handlingar. Vi känna föga af de händelser,
som tillhöra denne herres historia efter 1436, men
det anförda visar, att han åter uppträdt bland de
mäktiga i sitt fosterland. Om detta skedde till följd
af den glömska som tiden och ny oro kunde breda äfven
öfver en sådan gräslighet som frihetshjeltens mord,
eller om det var en följd af Carl Knutssons skydd –
det veta vi icke. Det säges att Magnus Bengtsson helt
och hållet förändrat sinnelag. Han skall i första
hettan af ånger öfver sitt brott velat bära händer
på sig sjelf och dödat de danskar, som varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
