- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
458

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Stures samtida bland de verldslige herrarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dennes son Håkan under Magnus Eriksson. Från denna
tid förlora vi slägten ur sigte tills under konung
Erik vi finna en Sigge Uddesson såsom biskop i Skara
år 1430. Han är oss tillräckligt bekant från denna
orons tid. Hans bror hette Bengt och blef genom
sin dotter Märta, som blef gift med Åke Axelsson
Tott, morfader till Sten Stures gemål Ingeborg
Tott. Slägtgodset Vinstorp, som ligger vid en liten
insjö i Dalums socken nordost om Ulricehamn, kom
genom Carl Bengtssons dotter Anna ur slägten. Fru
Anna var först gift med Erik Carlsson (Vasa) och
efter hans död med Erik Eriksson (Gyllenstierna).

Till dessa slägter kunna vi äfven räkna de så kallade
Vånga-, Forstena- och Stensta- eller Lisa-slägterna
m. fl.

Trolle-slägten var också en gammal slägt, af hvilken
vi först vid denna tid se medlemmar i främsta ledet
af Sveriges män. Såsom bevisande dess ålder behöfva vi
blott påpeka, att redan på Birger Jarls tid en medlem
af densamma var nog mäktig och ansedd att erhålla en
jarlens syster till husfru. Men först vid unionstiden
blifva Trollarne mer märkbara. Vi påminna oss Birger
Trolle
på Gotland. Han och hans son Arvid voro båda
på konung Carls sida. Men efter dem kommo tvänne,
Erik och dennes son Gustaf, hvilka ställa sig på den
unionella sidan, den siste såsom Sveriges erkebiskop,
en värdig efterträdare till Jöns Bengtsson.

Konung Carls och Sten Stures samtida, herrarne
Birger och Arvid, berömmas, synnerligen den senare,
som lärde, vidtbereste och lagkloke män. Herr Arvid –
säger rimkrönikan –

– kunde väl läsa i bok
och var mycket i lagen klok;
han ville intet arghet låta,
munka och presta plägade han hata,
af kronona hade han mycket län.


Han skall äfven haft ovanliga gåfvor såsom läkare och
man har ännu i behåll recept af honom. I ett sådant
förekommer ett samtal mellan vår Herre och Saul,
som botades genom harpospel. De sta på ett berg och
tala på vers.

Om dennes son Erik och erkebiskop Gustaf få vi
framdeles vara vidlyftigare[1].

Ett sköldemärke, som vi hittills sett buret af blott
en, men som efter denna tid så småningom kommer
allt mera till heders, är det, som fördes af den
så kallade Stenbock-slägten. Hvad denna beträffar,
så har man detsamma att iakttaga som i afseende på
Sturarne. Det är en äldre ätt, som utslocknar, men
sonen af en qvinlig medlem upptager moderns namn. De
äldre Stenbockarne
utgå med den Gustaf Olofsson, som
vi här ofvan lärt känna[2]. Hans yngre dotter blef
gift med en Arvid Krutsson (Store) och deras son Olof
upptog moderns namn och blef de yngre Stenbockarnes
stamfader.


[1]
Trolle-slägten under medeltiden, se slägttaflan
å följande sida.
[2]
Den äldre Stenbock-slägten, se slägttaflan å följande sida.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:42:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free