Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget med Ryssland 1495, 1496
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så behöfde han blott gå upp på Viborgs mur och
skaka ett betsel, så kom en förtrollad häst, som
förde honom genom luften till Brunkeberg och sedan
tillbaka igen inom 24 timmar; och om han ritade
med sin käpp ett skepp på stranden, så blef det
genast ett verkligt skepp». Ryssarne trodde rent af,
att Knut Posse jstod i förbindelse med den onde.
Från Viborg drogo ryssarne in åt Savolax och
fjramför Olofsborg, men de hade icke heller här
någon framgång. Savolaxmännen samlade sig och
drefvo dem tillbaka öfver sitt landamärke, sedan
de ytterligare förlorat 1,000 man och en af sina
förnämsta höfdingar. En mängd bössor och 34 stora
bössestenar måste de qvarlemna inom svenska gränsen.
Ryktet om dessa framgångar kom till Åbo vid jultiden,
»och rätteligen om julenatt», säger rimkrönikan,
och tycktes derigenom bekräftas de förhoppningar, som
Sten Sture satt till sina finska höfvidsmän, då han
gaf konung Hans det stolta svaret om Sveriges makt.
Sten Sture drack sin jul på Åbo slott, men hären hade
han förlagt rundt omkring i trakten, att den skulle
tynga på befolkningen så litet som möjligt. Ryttarne
lefde på hans egen bekostnad. De höllo till på
kungsgården i Satakunda. Dalkarlarne och en mängd
besoldadt folk sändes till Viborg. Knut, Carlsson
med 70 ryttare till Olofsborg.
Men strax på nyåret 1496 visade sig åter ryssarne,
först i mindre svärmar, sedan i oöfverskådliga
massor. Dagen efter Kyndelsmessodagen eller den
3 Februari visade sig en svärm framför Olofsborg
och anföll Knut Carlsson, samt nedgjorde hans
folk, så att endast 7 eller 8 lyckades rädda sig
med flykten. Invånarne i Savolax drogo sig undan
för öfvermakten inåt skogarne, men ryssarne funno
dem och nedgjorde dem i tusendetal. Från Savolax
drogo de inåt Tavastland med eld och brand.
En del af dem belägrade Tavastehus, medan de
andra svärmade fram ända inemot Åbo. Med stor
förskräckelse berättade man der
för hvarandra, att ryssarne voro i Hatula
kyrka, blott två dagsresor från Åbo, och att de der hvarken skonade
helgonens bilder eller det heliga korset.
Sorg bemäktigade sig äfven den ädle herr Sten,
då han fick höra alla de gräsligheter, ryssarne
föröfvade, och alla de olyckor, som öfvergått det arma
landet. Han lät genast budkaflen gå att samla man
ur huse och sammandrog sitt eget folk. Sålunda fick
han tillsammans – säges det – 40,000 man, hvaribland
900 ryttare eller hofmän i blanka harnesk. Med denna
här bröt han upp från Åbo tidigt om morgonen den 24
Februari.
Underrättelsen om antagandet af denna styrka skrämde
ryssarne tillbaka. De förföljdes 24 mil, men kunde
icke hinnas. Landet var sålunda åter befriadt för
någon tid från den förfärliga fienden, men det befann
sig i ett beklagansvärdt skick. Karelen, Savolax och
Tavastland lågo så godt som öde, man kunde der hvarken
höra hund, hane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
