Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Sture och Gustaf Trolle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätta sägandes varde, dermed vill jag mig gerna åtnöja
låta. Eders nåde härmed allsmäktig Gud befallandes
med lif och själ till evig tid. Af Telje under mitt
sigill den 25 Juli 1516. Sten Sture i Eksjö riddare.»
Från den stolte erkebiskopen kom, som man kan vänta;
intet svar. Sten Christersson på Nyköping skref och
undskylde sig dels med sjukdom, dels med det tal,
som gick bland riksföreståndarens svenner och som
kommit för hans öron, »att hvar de sutto till drycks,
då hade de intet annat än tala om honom och säga
att riksföreståndaren ville taga hans förläning och
derutöfver fara illa med honom».
Riksföreståndarens bref visar oss äfven de
ämnen, hvilka på mötet skulle förekomma; de voro
förhandlingarna med Ryssland och Danmark samt i
afseende på erkebiskopen frågan om Stäkes län och
Upsala stad. Med Ryssland hade konung Christian året
förut (1515) afslutat ett fördrag. Det blef dock
utan några följder för Sverige. Hvad förhållandet
till Danmark beträffar, hade samma år ett nytt möte
hållits i Köpenhamn, men det hade lika litet som de
föregående ledt till något slut på stridsfrågan. Ett
nytt skulle hållas vid Kyndelsmessan 1517 i Halmstad.
Dessa möten med Danmark började nu mera icke vara så
farliga för Sverige som förut. De buro aldrig någon
frukt. Detta insåg man i Danmark och sökte derför på
mera dolda vägar uppnå sitt mål. I sjelfva verket
var det mot Danmark riksföreståndaren uppträdde,
när han här på mötet i Telje framlade frågan rörande
erkebiskopen inför rådet. Denna sak blef mötets
vigtigaste förhandling.
Redan förut var det bestämdt, att frågan om
Stäkes län och Upsala stad skulle på detta möte
framläggas till behandling för rådet. Dermed hängde så
tillsamman. Riksföreståndaren hade för kronans räkning
gjort anspråk på länet, emedan enligt hans åsigt
detta hade frångått kronan icke såsom en evärdelig
tillhörighet till erkebiskopsstolen, utan till
förmån för en bestämd erkebiskop, och ingen kunde
få besitta ett län utan att svära rikets höfvidsman
trohet. Upsala stad hade erkebiskop Jacob erhållit
i förläning af konung Hans den 15 Dec. 1497.
Det är tydligt att hvad som rörde erkebiskopen blef
mötets hufvudfråga. Den antog en
större utsträckning genom erkebiskopens uteblifvande. Också låg
deruti en förklaring från erkebiskopens sida, som
icke gerna kunde få annan färg, än den riksföreståndaren gaf deråt –
förakt för honom och Sveriges rikes råd.
Emellertid funnos på mötet män, hvilka ville taga erkebiskopen i
försvar. Domprosten från Upsala äfvensom en kanik, Johannes
Laurentii, voro der närvarande, af hvilka den förre varit begagnad af
erkebiskopen i vigtiga ärenden. När fråga väcktes om länet, uppläste
domprosten en skrifvelse från Upsala domkapitel, som han och en doktor
Erik Geting redan hösten 1515 uppläst för riksföreståndaren på Svartsjö,
och som innehöll ett »hänskjutande af saken till riksens förman».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
