Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sten Sture den yngre dör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sten Sture den yngre dör.
I Januari 1520 lemnade Otto Krumpe med danska
krigshären Helsingborg och drog genom Halland norr
ut till gränsen af Vestergötland. Det var stark
vinter, så att alla kärr och sjöar buro, och detta
underlättade i betydlig mån framtågandet. Utmed Ätran
synes hären hafva dragit in i Vestergötland och der
först slagit läger vid Kalfs prestgård.
Mot den mäktiga, krigskunniga och i många strider
profvade hären hade Sveriges riksföreståndare icke att
uppställa någon annan här än densamma, som stridt och
vunnit seger vid Holaveden, i skogen vid Harraker, på
Brunkeberg – Sveriges allmoge. Men med samma mod och
förtröstan som gamle herr Sten en gång drog fram mot
Brunkeberg och den väldiga danska riddarehären, med
samma mod och samma förtröstan uppbådade nu unge herr
Sten Sveriges allmoge att gripa till vapen och rycka
ut mot fienden, och lika varm brann ännu i bondens
bröst kärleken till hans och rikets höfvidsman. Med
10,000 bönder och frälset tågade herr Sten ned åt
Vestergötland.
Rimkrönikan klagar öfver förräderi. Sådant är
icke osannolikt, då det är alldeles gifvet att
danskvännerne i Sverige nu skulle uppbjuda all sin
förmåga för att vinna sitt mål, hvilket väl aldrig
haft så stora utsigter för sig som nu. Herr Sten hade
dragit ned till Bogesund vid Åsunden.
Vid nordöstra ändan af Åsunden strax söder om den
här norrifrån infallande Ätran ligger den nuvarande
staden Ulricehamn, som fordom kallades Bogesund. Vid
denna tid var här ingen stad, men Bogesund var dock
sannolikt en icke obetydlig ort, emedan af gammalt
här en väg gick fram utefter Ätran nedifrån Halland
och vidare uppåt Falköping. Trakten är vacker och
höjderna sydost ut från staden äro rikt beklädda med
löf- och barrskog.
Nu låg snö öfver skogen och Åsundens is utbredde
en jemn plan för den svenska bondehären. Herr
Sten var som vanligt outtröttlig i omsorgen om de
sina och i vaksamhet mot fienden. Han lät upphugga
isen framför hären och på flyglarne uppförde han i
hamnarne förskansningar[1].
På detta sätt hoppades
han förekomma öfverrumpling från sidorna eller anfall
bakifrån.
Enligt rimkrönikan synes det hafva varit
riksföreståndarens afsigt att här endast invänta
förstärkning för att sedan tåga fienden till
mötes. Men denne lemnade Kalfs prestgård och drog
inåt landet samt visade sig snart framför den svenska
hären. Det var den 19 Januari 1520. Från en stor ek å
hemmanet Skotteks egor skall riksföreståndaren hafva
åsett fiendens framtågande. Eken är för längesedan
omkullfullen, men man utvisar ännu stället, der eken
stått, och sägnen vill veta, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
