Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intill utloppet. Sköfde och Lidköping, af hvilka den
sistnämnda är den äldsta staden vid Venern, börja
egentligen först mot medeltidens slut att omtalas som
städer, ehuru visserligen köpenskap och samfärdsel der
egde rum allt från äldsta tider. Lidköping erhöll sina
stadsprivilegier först år 1446. Falköping är icke
blott en af Vestergötlands utan af hela rikets äldsta
städer, men var aldrig af någon betydenhet. Hjo är en
ny stad, som börjar omtalas under Erik XIII:s tid. Här
var den vanliga öfverfartsorten till Östergötland,
och detta har staden att tacka för sin uppkomst.
De förnämsta slotten med tillhörande län voro:
Oppensten och Öresten, Elfsborg och Axevall.
I landskapets södra del lågo de båda
förstnämnda. Oppenstens slott, hvars län omfattade
Kinds och kanske äfven Redvägs härad inom det
nuvarande Vestergötland samt Mo härad inom det
nuvarande Småland, låg på en klippa vid Sämbån inom
Åsarps socken och uppfördes sannolikt något af åren
före 1366, emedan då en strid omtalas vid detta
slott. Må hända var det konung Valdemar Atterdag,
som då anlade detsamma. Det innehades sedan för
dansk räkning först af en hertig Erik af Saxen och
sedan af en Johan List, hvilken öfverlemnade det åt
Bo Jonsson 1383. Huru slottet sedan af Bo Jonssons
testamentsverkställare öfverlemnades till Margareta
och slutligen af Engelbrekt nedbröts känna vi af det
föregående.
Sedan den tiden förekommer icke mera Oppenstens slott,
men sydvest derom vid Ätran i Frölunda socken får man
sedan mot slutet af 15:e århundradet höra talas om
ett Kinnaholm, som också skall hafva haft Kinds härad
till underlydande län. Det skall hafva funnits redan
på Engelbrekts tid, och blifvit förstördt af honom,
men sedan åter på konung Carls befallning blifvit
iståndsatt jemte fyra andra gränsslott.
Ännu vestligare och närmare Hallandsgränsen låg
Öresten. Det anlades samtidigt med Oppensten och hörde
liksom detta till Danmark samt innehades af den danske
fogden Tyke Peterson eller Putter, tills det kom i Bo
Jonssons händer, kanske till följd af den beräknande
Margaretas begär att vinna den mäktige mannen för
att sedan genom honom för sin son vinna Sveriges
krona. Ännu 1382 voro både Öresten och Oppensten
i Margaretas hand, och Johan List var fogde på
Oppensten, äfven sedan Bo Jonsson erhållit det. Marks
härad[1],
som lydde under detta slott, förlänades
efter segern vid Falköping åt Nils Jönsson Svarte
Skåning. Efter honom innehades slott och län af hans
son, vanligen kallad Svarte Jöns. Slottet förstördes
af Engelbrekt, men återstäldes af konung Carl. Huru
derefter Christian I lyckades bemäktiga sig slottet,
samt huru han der tvänne gånger besegrades af Sten
Sture, är redan omtaladt. Örestens slott qvarstod
vid medeltidens slut. På klippan, der det legat –
hon kallas ännu »Slottsberget» –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
