Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är antvardadt herr Erik i rätt slottslofven
till min och Sveriges rikes hand» – skrifver herr
Svante till biskop Ingemar i Vexiö[1].
Jönköpings eller Rumlaborgs län innefattade under
Folkungatiden ungefärligen samma område som i våra
dagar, men förminskades något under unionstiden, så
att då endast Tveta och Vista härad jemte Visingsö
samt för en tid norra Vedbo hörde dit. Rumlaborg
var anlagdt på Humlarums egor och skall ursprungligen
hafva hetat Humblaborg. Egentligen iståndsattes det
af konung Albrekt, men förstördes af Herman Berman
under Engelbrekts befrielsetåg. Det sattes åter i
stånd af Carl Knutsson, men tjenade blott till en
stödjepunkt för de svenske förrädarne. Benämningen
»Rumlaborgs län» fans qvar ännu vid medeltidens slut,
ehuru sjelfva slottet skall hafva blifvit förstördt
i Sten Sture den äldres tid.
Stäkeholms slott omnämnes först emot slutet af
Folkungatiden och anlades troligen af konung Albrekts
fader, den sluge och mäktige hertigen af samma
namn. Det kom jemte hertigens öfriga besittningar
till Bo Jonsson, och dennes arfvingar behöllo det
som pant af kronan, tills det 1419 måste lemnas
till konung Erik. Huru dennes fogde måste uppgifva
slottet till Engelbrekts underbefälhafvare, känna vi,
liksom huru det under Engelbrekts andra befrielsetåg
belägrades af Bo Jonssons sonson Knut Bosson och
slutligen öfverlemnades åt Carl Knutsson. Gustaf
Carlsson (Gumsehufvud) och Erik Carlsson (Vasa)
hafva vi derefter sett som slottshöfdingar på
Stäkeholm. Sedan Cristian I blef Sveriges konung,
innehades Stäkeholm af hans män ända tills efter
segern på Brunkeberg, då det jemte Kalmar och Borgholm
föll i Sten Stures händer. I Sten Sture den yngres
tid år 1517 blef Stäkeholm jemte Vestervik uppbrändt
af den återvändande konung Christian, men slottet och
staden byggdes å nyo. Stäkeholms län omfattade Tjust,
som, innan Stäkeholm byggdes, lydde under Kalmar,
samt Kind och Ydre härad af Östergötland.
Kalmar län innefattade under folkungatiden samma
område som i våra dagar med undantag af Öland. Under
unionstiden var det förminskadt med Tjust. Kalmar så
väl stad som slott äro införlifvade med de vigtigaste
tilldragelserna i vår medeltids historia, synnerligast
under unionstiden. I häfdaskiftet mellan Erik och
Valdemar tillföll Kalmar den förre, och här var
det som hans efterlefverska hertiginnan Ingeborg
mottog sin dotter Eufemia, då hon jemte sin gemål
hertigen af Meklenburg hitkom för att öfvervara Magnus
Erikssons kröning. Sedan innehades det af utländska
herrar, grefve Henrik af Holstein och hertig Albrekt
af Meklenburg, tills Bo Jonsson öfvertog dennes
förpantningsrätt. Återvunnet till kronan genom
drottning Margareta, blef det näst Stockholm rikets
vigtigaste och starkaste slott.
Af enskilda slott och gårdar i Småland må nämnas det
biskopliga slottet Kroneborg i Värend strax norr om
Vexiö vid Helgasjön, samt Ekesjö i Niudingen, nu
Ekesjöhofgård, som således icke får förblandas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
