Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
December, då hon jemte konung Erik en längre tid
uppehållit sig i Vadstena och der äfven den senare
blef förklarad för myndig. Klostret egde dock
fortfarande sjelfva jorden, så att staden skulle
utgöra tomtören och dagsverksskyldighet till
detsamma.
De förnämsta länen i Östergötland voro under
unionstiden Stegeborgs och Ringstaholms, hvartill
kommer Hofs län i sydvestra delen af landet.
Stegeborg eller hellre Stäkeborg – ty det förra
uttalet är danskt – låg på en holme i ett trångt
sund af Slätbaken och beherskade inloppet till
Söderköping. Vi hafva först sett det omtalas i början
af 1300-talet, då konung Birger der höll hof och då
hans son, den unge förhoppningsfulle Magnus, der blef
tillfångatagen. Vid detta tillfälle förstördes slottet
och en underlydande gård Skäldovik, nu Skällvik,
på södra sidan om sundet skänktes af konung Magnus
Eriksson till biskop Carl i Linköping och bebyggdes af
denne, så att det kallades »Skäldoviks slott». Mot
slutet af århundradet börjar åter Stegeborg att
nämnas, då Skäldovik sannolikt å nyo blifvit lagdt
under slottet. Under unionstiden var Stegeborg ett
af de vigtigaste i riket, och der timade händelser
äro så framstående, att vi anse oss blott behöfva
hänvisa till det föregående. Slottet fans qvar vid
medeltidens slut och dess län utgjordes vid denna
tid af hela sydöstra Östergötland söder om Roxen och
Slätbaken samt Björkekinds härad norr om sistnämnda
vik. De öfriga häradena i länet voro Hammarkind,
Skärkind, Bankekind, Hanekind och Valkebo.
Ringstaholms län, som var betydligt mindre än
Stegeborgs, omfattade Lösings och Bråbo härad
vid Bråviken och Glan samt Åkerbo och Gullbergs
härad på ömse sidor om Roxen. Slottets läge känna
vi sedan Engelbrekts befrielsekrig. Det omtalas
först mot slutet af 1300-talet; vi hafva omnämnt
det bland Bo Jonssons gårdar. Birger Ulfsson,
en af drotsens testamentsverkställare, dog der
1391. Slottet innehades sedan af drotsens son, Knut
Bosson, som jemte sin moder sålde det till drottning
Margareta 1404. Slottets derpå följande öden allt
ifrån befrielsekrigets början under Engelbrekt äro
oss tillräckligt bekanta. Det förstördes under Erik
Carlssons (Vasas) uppresning mot konung Carl i början
af år 1470.
Hofs län omfattade sydvestra delen af Östergötland
eller de båda vid Vettern liggande Dals och Lysings
härad samt öster derom Göstrings och Vifolka
härad. Fogden bodde på Hof, nu Hofgården, vid sjön
Tåkern, en gammal kungsgård, som dock mot slutet af
medeltiden var enskild egendom och då beboddes af
Ebba Krummedik, biskop Kettils moder.
Af de enskilda gårdarna inom Östergötland känna vi
flera. Bro eller Brokind i Kinda härad, som (jemte
Vesterby och Säby) tillhörde Bo Jonsson (Grip) och
genom groft våld kom i hans hand, öfverlemnades af
drotsets sonhustru till hennes bror Ficke Bülow och
dennes dotter, som var gift med Engelbrekts mördare,
förde Bro med sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
