Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom tillhörande de tre rikena, och mera än
någonsin utgör den en undantagsstat under sådana
sjöröfvarhöfdingar, som konung Erik från 1439 till
1449 och Ivar Axelsson (Tott) från 1464 till 1487 samt
vid medeltidens slut, i sjelfva öfvergången till en
ny tid, Severin Norby. Löftet, om återställande till
svenska kronan begagnades alltid som lockbete af de
danska konungarne, men det blef liksom alla andra
löften alltid ouppfyldt.
Under denna tid förlorar staden Visby all betydelse,
och efter konung Eriks vistelse på ön upphör den att
anses som medlem af hanseförbundet. Det närbelägna
slottet Visborg hade begynt uppföras af tyska orden,
men dess egentliga anläggning räknas från 1411. Det
fans qvar vid medeltideris slut.
Södermanland omfattade samma område som nu; dock
räknades Eckerön i Mälaren till Öfra Tör eller
nuvarande Svartlösa härad. Den vigtigaste staden
var under medeltiden Nyköping, hvars utanför staden
belägna slott Nyköpingshus under folk unga tiden vann
en så sorglig ryktbarhet. Strengnäs var fortfarande
såsom säte för biskopen en vigtig ort, men i afseende
på handel och folkmängd föga betydlig. Thorshälla
erhöll sina stadsprivilegier redan 1317 och Trosa
nämnes 1413 som köpstad. Telje är bekant genom sina
många möten, hvilka der höllos, emedan man så lätt
sjöledes kunde komma dit. För öfrigt vann staden
aldrig någon betydenhet.
Slottslänen voro under unionstiden Nyköpings,
Gripsholms, Telje och Stockholms.
Nyköpings län innefattade inemot halfva landskapet,
nemligen dess södra del eller häradena Jönåker,
Röne, Daga och Oppunda. Dess slott höra vi redan
omtalas under början af Folkungatiden, och kanske
har det den kraftfulle Magnus Ladulås att tacka för
sin uppkomst. Dess läge var förträffligt valdt vid
en fjärd af Östersjön och vid utloppet af de stora
sjöarna i landskapets inre. Mörka minnen fästa sig vid
slottet från dessa tider, men äfven för unionstiden
äro de icke mycket ljusare, ehuru de strider, som
dess murar då bevittnade, förde med sig såsom frukt
landets sjelfständighet.
Gripsholms län omfattade landets nordvestra
del eller Selebo, Åkers och Österrekarnes härad,
under hvilket sistnämnda då Villåttinge härad
hörde. Gripsholms slott anlades omkring år 1380 på
gården Näsbys egor, hvilken gård jemte flera andra
blifvit af Bo Jonsson förvärfvad. Slottets namn
härleder sig från hans sköldemärke. Det inköptes af
drottning Margareta 1404, men lemnades af konung Erik
som pant för 24,000 mark svenska penningar åt grefve
Hans af Eversten. Denne innehade länet till sin död
1446, men slottet omtalas föga efter dess förstöring
under Engelbrekts befrielsekrig. Sten Sture den äldre
tillbytte sig slottet från kronan och grundlade sedan
der ett kloster, som kallades Mariefred.
Telje län, hvars fogde dock var beroende af fogden
på Stockholms slott, omfattade Öknebo och Hölebo samt
vestra delen af Svartlösa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
