- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Andra bandet. Medeltiden. II. Kalmare-unionen /
754

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samhällsförfattningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Från dessa riksföreståndare, hvilka valdes af folket
eller under påtryckning af folkviljan och hvilka
uppburo den rent svenska konungamakten, böra vi
skilja de riksföreståndare, hvilka under unionens
tidigare skede tillskapades af unionskonungarne
sjelfva och deras svenska anhängare. De fyra, som
konung Christofer utsåg, när han lemnade riket, höra
till det sanare slaget. Detta liksom de följande
riksföreståndarevalen – bröderna Oxenstierna efter
Christofers död, erkebiskop Jöns Bengtsson och
Erik Axelsson efter konung Carls flykt, biskop
Kettil – tjenade att stadga den grundsatsen, att
riksföreståndaren skulle styra riket, när det af ett
eller annat skäl var utan konung. I Kalmare recess af
år 1483 stadgas, att de fyra, till hvilka slottslofven
skulle stå, äfven skulle styra och regera riket i
konungens frånvaro.

Vid sidan af de förre – Engelbrekt och Sturarne – äro
dock dessa sistnämnde af ringa betydelse, och vanligen
tänker man vid frågan om riksföreståndarne på de män,
hvilka i spetsen för Sveriges allmoge byggde den hamn,
der Sveriges frihet och sjelfständighet kunde hvila
trygg och samla krafter för kommande stormar.

Vi må sluta denna öfversigt af vår medeltid med
upprepandet af den biskopliga skaldens tänkvärda ord:

Frihet är en segerhamn,
det visar frihet med sitt namn
dem, som henne kunna lida.
En hamn vär för vind och våg,
frihet beskärmar både hög och låg;
ty bör man frihet pryda.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 6 16:29:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/2/0756.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free