- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
94

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Severin Norby och Gotland - Konungamötet i Malmö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

syster Ebba var enka efter den äfvenledes i Stockholms blodbad halshuggne Erik Abrahamsson (Leijonhufvud).

Denna fru Margareta kom i dessa dagar till Gotland till sin man, och det säges att hon skall hafva ingifvit honom onda tankar om sin kunglige frände och till följd deraf snarare till- än afstyrkt hans förtroliga umgänge med den fiendtliga höfdingen. Huru dermed förhåller sig, vet man icke, men samma källa gifver vid handen, att fru Margareta blifvit vred på Gustaf öfver något arfskifte. Emellertid umgingos hennes man och Norby allt förtroligare med hvarandra. Berent v. Mehlen besökte Norby på slottet och stod fadder åt ett hans barn, som då föddes af en frilla, och tillbragte många dagar under ståtliga gästabud.

Svenskarne i lägret började ana oråd af allt detta, och när v. Mehlen kom åter från slottet, bådo de enträget att föras mot fienden till storms. Han sökte lugna dem med goda löften, men då det tycktes stanna dervid, passade de på, då han en gång befann sig ensam i sitt tält, och sporde honom, hvad meningen vore med detta dröjsmål. »De kunde icke dermed stå till svars inför konungen», menade de. Berent v. Mehlen lyckades dock lugna knektarne och försäkrade dem, att han skulle föra saken till ett godt slut. Norby hade redan gifvit sig, och de hade sysselsatt sig med uppgörandet af dagtingningspunkterna, det återstode blott några obetydligheter, om hvilka man ännu icke hunnit blifva ense. Dermed läto de svenske krigarne sig nöja.

Den omständigheten, att Severin Norby öfverlemnat stad och slott åt konung Fredrik, gaf hela denna fråga ett nytt skick, och vi måste återkasta en blick på förhållandet till Danmark, innan vi kunna gå till afslutandet af denna handel.

Konungamötet i Malmö.


Det på Vadstena möte beslutade nya möte mellan danskar och svenskar i Jönköping blef icke af. De danska sändebuden uteblefvo. Biskop Hans klagar i bref till sin vän Thure Jönsson öfver de många mötena. »Vi hafva nu legat här vid Jönköping i Nydala» – skrifver han – »och afbidat deras ankomst från Danmark, som i Vadstena sagdt var, och är nu kommet till alls intet på deras sida.» Danskarne hade hos Gustaf begärt och erhållit uppskof med mötet, men samtidigt kommo från konung Fredrik och danska rådet skrifvelse om ett annat möte. Den danske konungen tillkännagaf, att en allmän herredag var utskrifven att vid pingsttiden hållas i Köpenhamn mellan konung Gustaf och konung Fredrik samt Sveriges, Danmarks och Norges råd och de wendiska städerna, hvarest då förhandlas skulle om dessa tre rikens märkeliga ärenden, på det att alla deltagarne måtte komma till en god fred och långligt bestånd inbördes. Konung Fredrik bad derför, att Gustaf väl ville göra och omaka sig personligen till honom på föreskrifven tid och ort, eller ock om han icke kunde komma personligen, skicka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free