Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konung Gustafs personlighet och hemlif. Drottning Margaretas död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördrifva. Hvar vecka lät konungen hålla en fri fäktskola och höll den unga adeln att öfva sig så väl i denna konst som i annan ridderlig öfning med harnesk och full rustning, stundom äfven med rännande och stickande, hvaraf han ock sjelf hade sitt nöje. Och hvilken som deri öfvergick den andre blef belönt med en ärlig föräring, antingen af guldringar eller perlekransar och en fördans med en jungfru af fruntimret.
Sådan var konungen till sin person, och sådant var lifvet vid hans hof på den tid, då han stod i sin fulla mannakraft, vid år 1532. Han förändrades med åren, men grunddragen i hans lynne voro alltid desamma.
Sjelf härstammande från en af rikets förnämsta herreslägter, och genom sitt giftermål med Margareta Leijonhufvud ytterligare befryndad med de förnämsta slägterna på sin tid, var han och förblef i sitt enskilda lif en herreman äfven under konungakronan. I många af hans bref till så väl hela menigheter som till enskilda herremän tycker man sig se och höra en stor och rik godsegare tala. »Nu sitta alla Sveriges män i sitt fria vilkor» — skref han till upländingarne, då han förehöll dem deras knot mot v. Pyhy och de nyheter i styrelsen, hvilka denne införde — »i fred och rolighet, så att uppå denna tid måga både menniskor och boskap om morgonen tideliga med god fred uppstå och hvar och en gå glad till sitt sysslande och sin näring; edra drängar och pigor gå utan sorg fredeliga och gladeliga ut i marken på deras arbete; sammalunda komma de alla om aftonen gladeliga och uti fred hem igen; alla berg, dalar, åkrar och ängar stå nu utöfver allt lustige och väl tillklädde och desslikes har Gud allsmäktig i landet i alla måtto med goda och fruktsamma år rikeligen och väl försett. Dock ären I så otacksamma .... etc.» De minsta hushållsmål voro föremål för skrifvelser och föreskrifter från konungen, och »rikets handlingar» — säger Geijer — »likna stundom journalen för ett stort hushåll».
I alla delar af riket hade konungen sina afvelsgårdar, der han ofta uppehöll sig och der han dref åkerbruk och boskapsskötsel i stort under sin egen förvaltning. Hans drottning hade likaledes under sin egen uppsigt på Gripsholm en ladugård, som var så stor, att den sköttes af två och tjugu pigor. Såsom ett bevis på, hvilken nära del konungen tog i enskildheterna af sin stora hushållning, kan anföras ett bref af den 14 Januari 1548, som finnes infördt i sjelfva riksregistraturen. Det är skrifvet till en fogde i Småland. »Vår kära husfru Margareta har beklagat sig» — heter det — »att de mjölkkor, som Sigfrid Jönsson skickade till Gripsholm, icke voro så goda som vederbör. Hvarför han bör allvarligen förehållas, att vi hafva ett föga behag dertill, att han ej mera aktar hvad honom befalles.» Trädgårdsmästarne på Gripsholm och Svartsjö gjorde till drottningen räkenskap för den frukt och de grönsaker, som i Stockholm försåldes, och man finner i en redogörelse för en sådan Stockholmsresa bland sådant som blifvit hemköpt: »dito köpt en filebenskam åt hennes nåd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
