Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hertig Magnus
- Konung Eriks frierier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållandet till den då för tiden farligaste af Sveriges grannar, nemligen Danmark.
Konung Eriks frierier.
Kort efter sin kröning beslöt Erik att verkställa sitt beslut att personligen utföra sin sak hos drottning Elisabeth. Han tillskref Nils Gyllenstierna, hvilken då såsom hans sändebud vistades i London, derom och sände förut »perlestickare, skräddare och andra handtverkare». Kort efter ankomsten af dessa skickade Erik till Elisabeth såsom skänk aderton skäckiga hästar och flera kistor fylda med omyntadt guld och silfver. Det var en påminnelse om den rikedom, hvaröfver Erik egde att förfoga, men förmådde icke stämma den mäktiga drottningens sinne till hans förmån. När sedan underrättelsen om, att han verkligen begifvit sig på resan, kom till London, väckte den hos drottningen och i hennes hof den största förlägenhet.
I Elfsborg samlades flottan, som skulle öfverföra konungen, och han sjelf jemte sina bröder Magnus och Carl samt de förnämste i hans rike stego der ombord. En storm tvang emellertid konungen att återvända. Han förebrådde sedan Per Brahe och Gustaf Johansson (Tre Rosor), att de gifvit befallning att styra hem med skeppet, men de båda grefvarne påstodo, att konungen sjelf det befalt, emedan han icke kunde tåla sjögången. Emellertid uppgaf icke Erik sin plan att personligen infinna sig i England. Han ville nu resa landvägen genom Danmark, Tyskland och Nederländerna, och han underhandlade om lejd och gisslan till säkerhet för sin person samt befalte sitt rikes adel att vara honom till mötes vid Jönköping för att följa honom till gränsen. Färden blef dock icke af, och Erik kom aldrig sjelf till England. Men huru nära detta giftermål låg honom om hjertat, visar sig af hans bref till Nils Gyllenstierna. Elisabeth hade i en grefve af Leicester en gunstling, som hon högt älskade, och denne ansågs af Erik utgöra det förnämsta hindret för hans syften. Han skref derföre redan den 12 Juni detta år till Gyllenstierna och befalte honom tillkännagifva för grefven, att Erik i egen konungslig person tillbjöd honom en uppenbar kamp, antingen i Skotland eller Frankrike. I ett annat bref af den 29 Mars 1562 skrifver han ytterligare till Gyllenstierna och befaller honom vinna engelska rådet genom pensioner samt bringa grefven af Leicester om lifvet, skulle detta ock kosta honom 10,000 daler.
Då pågingo redan underhandlingar om giftermål på annat håll. Sedan Erik sändt en förtrogen till Skotland för att förskaffa sig underrättelser, om drottningen derstädes, Maria Stuart, »vore så däjelig, som alle man säga», affärdar han Per Brahe jemte Carl de Mornay och Mårten Helsing, försedda med dubbla uppdrag, ett offentligt och ett hemligt. På det förra, som rörde lejd för konungen, i fall han på resan till England blefve väderdrifven till Skotland, och fri handel mellan rikena, erhölls ett välvilligt svar och goda löften. På det senare, som innehöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0317.html
