Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Konung Eriks enka och barn
- Konung Johan och hertig Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Henrik Classon Tott, med hvilken hon hade sonen Åke, som vi framdeles få göra bekantskap med.
Konung Johan och hertig Carl.
Vi hafva nu sökt framställa den hufvudsakliga gången af konung Johans sträfvanden i afseende på religionen, och vi hafva sett att redan deruti låg ett frö till oenighet mellan honom och hertigen. Vi påminna oss ett annat med afseende på det af Johan brutna löftet om delaktighet i regeringen. Denna oenighet blef då snart bilagd derigenom, att Arboga artiklar upphäfdes, och Carl vakade med sådan ifver öfver sina rättigheter, att Johan måste se sina försök till inskränkning af dem stranda, ehuru visserligen till slut på ett möte i Vesterås 1582 Carl på rådets tillstyrkan måste tillåta någon liten jemkning.
Sedan gingo några år, hvarunder förhållandet mellan bröderna blef allt mera spändt, och emedan båda voro hetlefrade, Carl tillika af en kraftig och fast vilja, som ej gerna lät sig ledas — derutinnan en motsats till sin svage broder — så var det ytterst svårt att medla dem emellan. Medlarekallet uppbars af rådet och till en början äfven af den ädla drottning Katarina och Carls hertiginna, den lika ädla Maria af Pfalz.
År 1577 på hösten begaf sig Carl till Tyskland att söka sig en brud. Han landsteg i Greifswald den 5 September, uppehöll sig under vexlande förlustelser tillsammans med dervarande furstar i Pomern och Meklenburg till slutet af Oktober, då han fortsatte sin resa vester ut till Ost-Friesland, der hans ankomst väckte stor glädje hos hans syster, grefvinnan Katarina, som ej sett honom på sexton år. Sedan Carl här hos sin syster och svåger, grefve Edzard, uppehållit sig nära två månader, fortsatte han i Januari 1578 sin resa söderut. Han ämnade sig till sin andra svåger, pfalzgrefven Georg Johan, som 1562 den 12 December firat sitt bröllop på Stockholms slott med fröken Anna, då han inbjöds till kurfursten Ludvigs af Pfalz hof i Heidelberg[1]. Hertigen efterkom inbjudningen utan den minsta aning om, att han vid detta hof skulle finna den han sökte. Men knappt hade han sett den femtonåriga, sköna Maria, förr än han upptändes af kärlek till henne. Genom sin svåger anmälte han sitt frieri, och efter någon betänketid, hvarunder Carl fortsatte sin resa uppefter Rhen till Bodensjön och in i Schweiz, erhöll han kurfurstens ja. Den 3 Maj 1578 klockan 8 om morgonen i kurfurstens bönkammare skedde trolofningen, hvarpå Carl återvände hem. Det följande året den 11 Maj firades bröllopet.
Med Maria lefde Carl det lyckligaste lif, och hon var ock genom sitt milda väsende en lämplig gemål åt honom. Han fick dock icke länge njuta af sammanlefnaden med Maria, som han älskade djupt
[1] En stad vid Neckar i norra delen af det n. v. Baden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0433.html