Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De svenska herrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stenbock-slägten, egentligen en gren af Store-slägten, som upptagit den äldre, utslocknade Stenbockslägtens sköldemärke, var vid medeltidens slut, oaktadt stora rikedomar, icke att jemföra i makt och anseende med Stureslägten eller Bielkar, Tottar och ätten »Tre Rosor». Men Gustaf Olofssons barn bragte genom sina giftermål slägten i desto högre anseende. Dottren Katarina blef, som vi veta, konung Gustafs drottning, och hennes trenne systrar Ebba, Beata och Cecilia blefvo gifta med sin tids yppersta män, Clas Fleming, Per Brahe och Gustaf Johansson (Tre Rosor). Af sönerne hafva vi redan lärt känna Olof och Erik, den förre genom hans grymma hämnd mot konung Erik, den senare genom hans giftermål med Malin Sture. De voro alla af ett hårdt och ofta vildt sinne. Vi få i det följande ännu tillfälle att se och lära känna dem. (Se slägttaflan å föregående sida.)
De af Bielke-slägten, hvilka företrädesvis utmärkte sig under dessa tider, voro de tre bröderne Hogenskild, Thure och Clas Nilssöner. De voro sonsöner till den Peder Thuresson, hvilken vi någon gång hörde omtalas mot slutet af medeltiden, och hvars broder, den mäktige och ansedde slottsherren på Viborg, herr Erik Thuresson, vi lärde känna på Svante Stures tid såsom höfvidsman öfver hela Finland. Denne herr Erik efterlemnade två söner och tre döttrar, af hvilka senare vi sågo en, fru Anna, efter sin mans, Måns Johanssons (Natt och Dag) död försvara Kalmar mot konung Christian, när flyktingen Gustaf Wasa hemkom från Lybeck. Den äldste af herr Eriks söner, Axel, en af konung Gustafs närmare vänner, hade en son Johan, hvars dotter Gunilla blef gift med konung Johan III. För öfrigt äro ättlingarne af herr Erik mindre märkelige och öfverglänstes vida af sina fränder, de ofvannämnde tre bröderne.
Herr Eriks broder, Peder Thuresson, hade sönerna Nils och Thure, af hvilka den senare var gift i sitt andra gifte med Sigrid Sture från Hörningsholm. Han bodde på Salestad i Upland och hade trenne söner, af hvilka dock ingen uppnådde ett sådant anseende som hans brorssöner. Desses fader Nils dog tidigt; han drunknade på en segling i Bråviken 1550. Sönerne, af hvilka Thure var född 1552 och således blott två år yngre än hertig Carl, voro alla utmärkta för lärdom, klokhet och duglighet, hvarjemte de besutto stor rikedom. Den skilnad kan dock göras mellan dem, att klokheten hos den äldste brodern slog öfver i slughet, medan hos Thure alla själens egenskaper egde det jemnmått och den jemnvigt, som äro den äkta manlighetens kännetecken. Han var ock till utseendet en skön man och hade under sina utrikes resor till följd deraf varit utsatt för många lockelser, hvilka han dock förmådde motstå. Så väl han som äldre brodern Hogenskild voro gifta i Sturehuset, den förre med Margareta Sture, den senare med Anna Sture. Herr Thure bodde på det nuvarande Sturefors i Östergötland, en gård som fått sitt namn efter hans fru. På denna tid kallades gården äfven Thurefors efter herr Thure och var dess ursprungliga namn Forssa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
