Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De svenska herrarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjös. Han dog redan 1548, och samma år dog äfven brodern Ivar. Båda bröderne ligga begrafna i Pargas kyrka.
Herr Eriks båda söner Joachim och Clas tillhöra konungarne Eriks och Johans, den senare äfven Sigismunds tid. Joachim blef gift med den efter påstående undersköna dottern till den rike finske borgaren i Stockholm Peder i porten. Hon hette Agda, men fick för sin skönhets skull tillnamnet Caritas och var en tid konung Eriks älskarinna. Joachim antecknas som död redan 1578. Clas lefde ett par tiotal längre. Vi hafva redan i det föregående sett denne herre användas både till lands och sjös, och vi få i det följande ytterligare lära känna honom i det offentliga lifvet. Här vilja vi endast anföra något om hans enskilda personlighet, som märkeligen skilde sig från de mäns, hvilka jemte honom intaga de främsta rummen bland denna tids storheter, en Erik Sparre, en Thure Bielke m. fl. Till sitt yttre var han en fullkomlig motsats till dessa och liknade i hela sitt uppträdande mera en man ur hopen än en herreman, hugnad med vedermälen af kunglig bevågenhet både i riddarkedja och friherreskap. Hans seder voro grofva och ohyfsade. Så brukade han bland annat torka näsan mot rockärmen, och till följd af hans ovårdade utseende kallade honom de finska bönderne »sotnäsan» eller ock »Svidje-Clas» efter stamgodset Svidja nära Åbo, på hvilken gård han ofta vistades. Som man härutaf kan finna, var han rå och obildad, något som äfven ådagalades af hans bref. Han förstod knappast något annat språk än finskan. Detta gaf anledning till mycket skämt och åtlöje. Det berättas, att några polska herrar, med hvilka han såsom amiral var tillsammans, spefullt kallat honom: »dominus admirabilis» (herr förundransvärd) i st. f.: »dominus admiralis» (herr amiralen). Och hertig Carl, som var Flemingens hätske motståndare, plägade skämtande säga om honom: »det ena svinet äter det andra» — med afseende på Flemingens smak för skinka. Med detta yttre var mannen klok, kraftfull, ihärdig och driftig i alla sina företag, aktande, när det gälde hans konung, hvarken frändskap eller vänskap.
Herr Clas var gift med Ebba Gustafsdotter Stenbock, som var syster till konung Gustafs enkedrottning och syskonbarn till konung Gustafs och Svante Stures barn. Med hans son Johan, om hvars olyckliga slut vi längre fram få tala, utgick denna gren (friherrar till Vik) af ätten år 1599. Äfven den gren (friherrar till Nynäs), som började med Lars Ifvarsson, utslocknade med dennes son, som dog ung och ogift. Ätten fortplantades genom ättlingarna af Magnus Clawusson, som lefde på 1400-talet.
Till öfversigt af denna ätt införa vi slägttaflan å följande sida.
Utom de ofvannämnda slägterna hafva vi i det föregående mött ett och annat alldeles nytt namn, såsom Rålamb och Boije. Ännu flera vore att uppräkna, men dels äro de icke i betydenhet att jemföra med de ofvananförda, dels tillhöra de män, hvilka skänkte sina ätter ett mer framstående anseende den närmast följande tiden. Dit höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
