Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sigismund i Upsala
- Den krönte konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och att riket under hans frånvaro skulle styras af hertigen och rådet, hvilket man uppfattade så, att hertigen skulle blifva riksföreståndare. — Men något riddarslag egde icke rum. Konungen ville, liksom före honom Christian Tyrann, derigenom visa sitt missnöje med svenskarne. De nästföljande dagarne utmärktes genom gästabud, ringränningar och tornérspel. Dervid hände sig, att en polsk adelsman red fram och på ett skrytsamt sätt utmanade de svenska till täflan. En svensk riddare med nedslaget hjelmgaller kom då fram, och lyckan fogade så, att den polske herren blef kastad ur sadeln. Men när segervinnaren aftog hjelmen, visade de nedfallande rika lockarna, att det var en qvinna. Svenskarne fingo deraf lika mycket nöje som polackarne harm.
Så slutade tilldragelserna vid Sigismunds kröning i Upsala.
Den krönte konungen.
Den 26 Februari, två dagar efter hertigen, lemnade konungen Upsala och drog öfver Svartsjö till Stockholm. Och knappt hade han åter kommit hit, der han tyckte sig kunna andas friare än i Upsala, förr än han visade, huru föga han ämnade hålla de eder, hvilka han svurit i Upsala domkyrka, liksom inför sin farfaders och faders multnande stoft. »Såsom konungen varit trög att lofva» — skref sedermera hans syskonbarn[1] — »så höll han det också icke längre än emellan Upsala och Stockholm», och de följande månaderna, som konungen tillbragte i Sverige, utmärka sig genom en fortsättning af de förra striderna, så väl med afseende på religionen och de lutherska presterna som hertigen, rådet och adeln. Slutpunkten bildas af den vigtiga frågan om riksstyrelsen i konungens frånvaro.
Oaktadt Sigismund genom sin före kröningen utfärdade försäkran ej blott bekräftat utan äfven ökat de af konung Johan beviljade privilegier, förnyade nu adeln sin begäran om förbättring i dessa. Sigismund skref till hertigen, hvilken redan förut varnat honom och tillstyrkt att fråga, »med hvad skäl de begärde», och att de måtte bevisa »de urminnes privilegier, som de åberopade»; nu svarade han att han ej kunde råda, emedan det nu endast skulle illa uttydas. Detta bref är af den 4 April, och hertigen besvarar deruti äfven ett annat konungens spörsmål om drottning Gunillas morgongåfva, att enligt hans tanke hennes anspråk kunde i flera afseenden nedprutas samt att hertig Johan borde erhålla Östergötland till hertigdöme efter hertig Magni död.
Frågan om förläningar var nu liksom fordom en vigtig fråga och en som bidrog att väcka adelns missnöje med Sigismund. En mängd förläningar utdelades väl, men endast till sådana, som gjort sig särskildt behagliga för konungen, eller vunnit Clas Flemings gunst, hvarvid det dessutom var nödvändigt att förse de kungliga skrifvarne och
[1] Den store Gustaf Adolf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0508.html
