- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / Tredje bandet. Gustaf Wasa och hans söner /
503

(1885-1886) [MARC] Author: Carl Georg Starbäck, Per Olof Bäckström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertig Carl riksföreståndare - Onsdagsbröllopet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan denna blifvit sluten, visste den pålitlige Clas Fleming råd för att icke behöfva afskeda sitt manskap. Han återlemnade helt enkelt icke Keksholm. Hertigen och rådet skrefvo till honom, befälhafvarne på Viborg, Narva och Reval skrefvo till honom, att han icke skulle vålla krigets utbrott å nyo. Men intet hjelpte. Kriget stod åter för dörren. Ryssarne kommo tågande mot gränsen, och det kostade hertigen mycken möda att afböja kriget och förmå den ryske storfursten att vänta. Men så länge Clas Fleming lefde, behöll han Keksholm. Det kunde först 1597 öfverlemnas till ryssarne.

I början af år 1595 vistades i Sverige ett sändebud från konung Sigismund, herr Lindorm Bonde[1]. Han skulle bland annat begära, att skepp och några kanoner sändes till Polen. Hertigen mottog herr Lindorm i Nyköping, det var den 13 Mars, och var mycket vänlig samt förärade honom en guldkedja, men så väl skepp som kanoner vägrades. Herr Lindorm begaf sig från Nyköping till fröken Anna på Stegeborg, der då en händelse tilldrog sig, som vi icke vilja förbigå, emedan den låter oss kasta en blick bakom de offentliga händelserna och i förgrunden stående personerna in uti det enskilda lifvet.

Onsdagsbröllopet.


Herr Lindorm fick vid sin ankomst till Stegeborg ett uppdrag, som han minst af allt väntat. Der hade nemligen helt hastigt ett bröllop blifvit tillrustadt af fröken Anna, som icke åtföljt sin broder konung Sigismund på hans återresa till Polen, och herr Lindorm fick sig uppdraget att framföra brudgummen, liksom fröken Anna sjelf framförde bruden. Johan Gyllenstierna var brudgummen och Sigrid Brahe bruden.

Bröllopet hade helt hastigt blifvit beslutadt. Herr Johan hade kommit på lördagen till Stegeborg och på onsdagen hade fröken Anna tillkännagifvit, att gudstjenst skulle ega rum i slottskyrkan, något som förundrade alla, emedan fröken icke just plägade vara så kyrkosam af sig, hvad heller som var. Emellertid samlades man i kyrkan, och fröken Anna kom dit med hela sitt hof och med sin broders sändebud herr Lindorm, och alla buro präktiga kläder, såsom till någon ovanlig högtidlighet. Så snart alla tagit plats, steg herr Lindorm upp och fattade Johan Gyllenstierna vid handen samt förde honom upp i koret, och på samma sätt gjorde fröken Anna med Sigrid Brahe, sättande en krans på hennes hufvud. Derefter förrättades vigseln. Alla förundrade sig storligen, men saken hade sin gång och, när brud och brudgum voro sammanvigda, begaf sig hela hofvet tillbaka till stora slottssalen, der ett präktigt gästabud var anrättadt.

Men ingen af brudfolkets närmaste anhöriga var närvarande. Det

[1] Några säga, att han var en Lilliehöök.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:43:24 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sverhist/3/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free