Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hertig Carl i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han bemäktigar sig äfven det vacklande och till och med inom adeln och krigsfolket föga samdrägtiga
Finland, så bedragen I eder. Tron mig, han skall icke hvila förr, än han fått hela riket i sitt våld. Och hvad skall väl denna provins (Estland) med all sin trohet mot konungen sedan förmå mot hela riket?»
En omständighet, som vållade fru Ebba och herr Arvid stora bekymmer, var den, att hertigen i sjelfva Finland hade många anhängare ej blott bland allmogen och borgerskapet i Åbo, utan äfven bland krigsfolket så väl på Åbo slott som på flottan. Arvid Stålarm lät derför flottan komma till Åbo och der utskeppa sina kanoner, hvilka uppfördes på slottet, och, på det att härigenom icke misströstan skulle utbreda sig, lät han utsprida, att hertigen icke vågade begifva sig raka vägen öfver hafvet utan skulle taga en omväg omkring Bottnen och derför vara att vänta från Österbotten. Länge var det dock ej möjligt att på detta sätt breda någon slöja öfver hertigens företag. Denne hade redan satt sig i besittning af Åland och Kastelholm, och hans folk började svärma i skärgården, hvarest plundrade gårdar och bortsnappade foror af tillförsel till Åbo tillräckligt talade om, både hvilken väg hertigen tagit, och att afgörandets stund stod för dörren. Det var omkring den 20 Augusti.
Sedan hertigen fått folk och fartyg färdigrustade och sedan han genom att skicka Joachim Scheel, Peder Stolpe och Carl Carlsson Gyllenhjelm (hans egen naturlige son) med åtta skepp nedåt Danzig förskaffat sig säker underrättelse, att Sigismund icke förehade någon rustning mot Sverige, ordnade han om styrelsen under sin frånvaro och gick jemte sin hertiginna om bord på flottan i slutet af Augusti. Sjelfva dagen uppgifves olika, mellan den 14 och 20 Augusti. Den 28:de kom han till Kastelholm, der han qvarlemnade hertiginnan, och der han sjelf qvarstannade några dagar.
Medan till Åbo inlupo underrättelser, att den af hertigen till fogde i Österbotten förordnade Hans Hansson till Monikkala stod färdig att rycka öfver Tavastmon söderut, stannade framför Åbo slott en trumpetare och tvänne svenner, hvilka kommo från hertigen och medförde bref till Arvid Stålarm samt till Åbo borgare. De senare liksom besättningen på Viborg, till hvilken äfvenledes bref afsändes, förbjödos att lemna Åbo slott någon hjelp, men herr Arvid uppmanades i hotande ordalag att jemte några af befälet infinna sig hos hertigen för att förklara sig. Svaret blef, att konungen förbjudit hvarje underhandling mot eden till honom och hans höghet, hvarjemte några af herrarne på slottet muntligen sände helsningar fulla af öfvermod till hertigen: »Han borde bedja Gud om östanvind», sade en, »på det att han måtte slippa till Sverige igen». Det var från Nagu-fjärden, der hertigen befann sig den 5 September, som han skickat sitt stränga bref till Arvid Stålarm. Medan han väntade på svaret, seglade han närmare, och dagen derpå såg man hans flotta segla fram mellan Runsala och Hirvisala öar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
