Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sigismund vinner Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sida, såsom Erik Leijonhufvud, Christer Horn, Erland Bååt, Jakob Räf och sjelfve erkebiskop Abraham Angermannus, och Hans Bilefelt öfvertalade borgerskapet att försvara staden mot hertigen. De mönstrades på Helgeandsholmen och uppträdde dervid i sina grannaste kläder. Sjelfve anförarne för Uplandsallmogen mot Stålarm, professorerne i Upsala Nils Bothniensis och Jakob Schinnerus, började visa sig vankelmodige, medan den förr mot konungen så hätske mäster Erik Schepperus började från predikstolen i Stockholms Storkyrka taga konungens försvar. Hertigens undergång syntes icke längre vara oviss.
Lasky hade äfven i uppdrag af konungen att söka vinna flottan. Men Joakim Scheel och Stolpe voro hertigen orubbligt tillgifne. De fingo bref från både Lasky och erkebiskopen, men sände både bud och bref till hertigen. Då erbjöd sig en ung man att söka vinna manskapet på flottan. Det var en yngling vid namn Wilhelm de Wyk, en son till myntmästaren i Stockholm, i hvars hus fru Ebba Stenbock med sina döttrar hölls fången. Den unge Wilhelm, som skall hafva varit af en ovanlig skönhet, förälskade sig i den ena af jungfrurna Fleming, och fru Ebba skall hafva lofvat honom sin dotters hand, om han ville bidraga att störta hertigen. Ynglingen omfattade med ifver detta medel att vinna jungfrun, instälde sig för Clas Bielke och Lasky på slottet samt mottog så väl af dem som af fru Ebba åtskilliga bref, hvilka han gömde hos sig, och for så ut till flottan. Här började han genast sin verksamhet och sökte samtalsvis vinna en och annan af befälet. Det dröjde dock icke länge, förr än hans beteende inberättades till Peder Stolpe, som genast tog sina mått och steg.
Han anstälde på sitt skepp Blå falken ett gästabud och inbjöd äfven de Wyk. Denne infann sig, och, när man begynt dricka hvarandras skålar, föreslog herr Peder, att man för hvarje skål skulle afdraga ett klädesplagg, hvarmed han sjelf gjorde början. De inbjudne måste följa sin förmans exempel, och under skämt och skratt aftogs det ena plagget efter det andra, tills hela skeppsbefälet befann sig i blotta linnet. Utanför kajutdörren, dit plaggen kastades, befann sig en af amiralens tjenare, som noga ransakade de Wyks kläder, och i dem funnos brefven, hvilka framlemnades till amiralen. De Wyk fängslades och förhördes, men nekade till de framvista brefven. Då lät öfveramiralen, herr Joakim Scheel, uppläsa en skrifvelse från Lasky med uppmaning att affalla från hertigen och med anvisning på de Wyk, såsom den med hvilken saken kunde uppgöras. Åtskillige skeppshöfvidsmän omtalade tillika, huru de Wyk sökt förleda dem, och nu kunde han ej längre neka. Han dömdes till döden och sköts följande dagen på en holme. Det var den 13 Augusti. Med denna stränghet var dock icke hertigen så alldeles nöjd för den afrättades ungdoms skull.
Med afseende på flottan misslyckades således helt och hållet herr Clas Bielke och Lasky, men de försökte samtidigt sin lycka på annat håll. De ville nemligen vinna dalkarlarne för konungen och ditsände i sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
