Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Johan Gyllenstierna och Sigrid Brahe, äfvensom om Gustaf Banér i fängelset, för att icke tala om gamle konung Gustaf i hans husliga lif — dessa berättelser hafva låtit oss kasta en blick liksom midt igenom de stora händelserna in i de stores gemak. Men vi hafva för denna tid ett särskildt arbete, som just afhandlar detta enskilda lif, och vi vilja derur hemta de allmänna dragen för den svenske adelsmannen på dessa tider.
Detta arbete är: »Grefve Per Brahes, fordom Sveriges rikes dropts, Oeconomia eller Hushållsbok för ungt adelsfolk, skrifven anno 1585». Författaren, som var Gustaf Wasas systersson, angifver sjelf orsaken, hvarför han uppsatt boken, vara den att fylla en brist i undervisningsmedlen för den adlige ynglingen. »Hurulunda herremäns barn» — säger han — »med god tukt och lärdom väl skola kunna blifva uppfödde, intill dess de komma till laga år, och huru man sedan skall kunna stå hus och hemman före, der hafva många på åtskilliga sätt för främmande tungomål långt och mycket skrifvit om;» men på det svenska modersmålet saknades ett sådant arbete, »som likväl intet ringa ogagn varit hafver, att uti så lång tid månge unge adelspersoner hafva derigenom blifvit illa försummade och måst stå tillbaka, som eljest väl hade kommit fram till myndighet och stort anseende» — och »derför är detta verk enfaldeligen och stackot begripit, att de som vela vetat, och dock icke hafva lust mycket till att läsa, måge snart kunna löpat igenom och dess bättre behållat. — Förbättrat ho, som vill och kan!»
Boken innehåller råd och regler för den unge adelsmannens uppfostran, för hans uppförande på resor, vid hofvet och uti stats- och krigssaker samt slutligen i brudstolen och i det husliga regementet. Sedereglerna äro hemtade ur bibeln och från de gamle romare, hushållsråden ur gamla ordspråk och regler, som ännu äro gängse i den svenske bondens mun. Man får en åskådlig bild af den svenske herremannen midt ibland hans husfolk, hans underhafvande, ser honom på gården, på åkrar och ängar i olika bestyr allt efter årets tider och för hvarje dag. Om måndagen höll han räfst och borgstämma i sin sal, förhörde saker och klagomål och utdelade befallningar om veckans arbeten; om lördagen åhörde han messa och predikan, läste i bibeln och lärde sitt husfolk tukt och goda seder.
Författaren jemför sin tid med den som föregick Gustaf Wasa, och han kommer dervid till en slutföljd, som i hans mun antager formen af en klagan öfver det som var och en längtan tillbaka efter det som varit. »Det veta nu fast få att säga af» — yttrar han — »hvad friheter ridderskapet och adeln här i riket fordom haft; få äro de som minnas den tiden, då andlige och verldslige herrar hade sjelfve alla kungliga rättigheter med deras egna bönder, då hvar och en gjorde rusttjent efter sin vilja och beqvämlighet, och man fick god tid och dag att reda sig till tåg, och det ändå aldrig bar längre än till riksgränsen, hvarefter kronan ersatte den skada, som träffat häst och karl; då riksens råd och andra förnämlige män hade stort underhåll i land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
