Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hertig Johan, förutom tapeterne med de sju dygderna, hvilka skulle tillhöra dottern Anna.
På slotten synes der anstälde tjenare haft sin beklädnad på lön. För år 1563 finnes en förteckning på det kläde, som då utdelades till aderton manliga och sex qvinliga å Norrköpingshus anstälde tjenare. Det är blått engelskt, svart brabantskt, svart götniskt och rödt götniskt, med hvilket sistnämnda två laxfiskare, en snickare och fem qvinnor bekläddes; då deremot fataburshustrun erhöll af det förstnämnda eller blått engelskt. Med detsamma bekläddes skrifvaren på slottet, då deremot underskrifvaren fick svart götniskt eller samma slags kläde som båtsmännen, källarsvennen, vedsvennen och smeden. Drabanterne skola hafva haft röda, guldsmidda tröjor och kappor.
De höge herrarnes tjenare, högre som lägre, gingo äfven klädde i en för tjensten utmärkande drägt. Så finner man herr Axel Eriksson (Bielkes) fogde öfver Ydre och Södra Vadsbo — dessa härad jemte större delen af Bankekind och Askeby klosters landbor hade han i förläning från 1544 till sin död 1559 — gå klädd i grön rock med sin herres färger. Men utom denna egde fogden äfven andra gångkläder, så att den gröna rocken väl betraktades som en embetsrock, hvilken endast vid vissa tillfällen begagnades. Herr Axels här ifrågavarande fogde hette Nils Svenske[1] och skildes år 1550 från sin tjenst dels för utpressningar och dels emedan han tillåtit åtskilliga bönder oloflig jagt mot vilkor att bekomma skinnen. Nils Svenskes lösören fördes då såsom förbrutna till Herresäter — herr Axels sätesgård, som sedan ärfdes af sondottern, drottning Gunilla. — Dessa lösören utgjordes af boskapskreatur, hästar, hvaribland en stor brun frisisk, sex fålar och ett föl, getter, gångkläder, hvaribland den gröna rocken, vapen, sadeltyg, säng- och linnekläder, garn, väfnader, äfven hustruns gångkläder.
Till sist vilja vi anföra några ord rörande födoämnena. Derutinnan hade må hända mindre förändringar försiggått än i afseende på klädedrägten. Tiden var i allmänhet för mycket upptagen af vigtiga ämnen för att synnerligen öfva sin uppfinningsförmåga på omvexlande och kostsamma rätter. Men vi känna en och annan enskildhet bättre nu än för den föregående tiden, emedan flera handlingar från denna äro i behåll.
I en förteckning öfver förtäringen på det nyssnämnda Norrköpings hus under året 1560 finner man icke mindre än sex olika sorters bröd, nemligen: hvetekakor, vispekakor, herrebröd, skrädt bröd, fogdebröd och svennebröd; fyra slags öl: herreöl, fogdeöl, svenneöl och embetsöl; vidare våra vanliga födoämnen: ost, grant (fint) salt, honung, nötekött, nötetungor, nöteryggar, fårkött, elg-, hjort- och rådjurs-kött, fläsk, gåshalfvor och gåskrås, höns, ägg, kål, korf samt fisk, de vanliga slagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
