Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget mot Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppnades åter elden, som höll i till och med under
den följande natten, hvarvid minan under halfmånen
sprängdes, utan att dock göra den verkan, som
åsyftats.
Om morgonen i sjelfva daggryningen kom
Koniecpolski antågande med polska hären till stadens
undsättning. Det var den 22 September. Gustaf Adolf
lät genast en betydlig styrka rycka ut och ställa sig
i slagordning, men Koniecpolski antog icke heller
nu striden, utan blef stilla och sköt blott polsk
lösen till tecken för staden, att undsättning var på
stället. Svenskarne stodo i slagordning hela dagen,
men under tiden pådrefvos belägringsarbetena med
fördubblad ifver. En ny mina sprängdes mot aftonen
och styckeelden fortsattes under hela natten och
dagen derpå, då ena sidan af halfmånen var förstörd,
så att de svenske musketerarne fattade fotfäste
der. Efter fortsatt eld och när slottet uppenbarligen
icke längre kunde försvaras, begärde Montagne att få
dagtinga. Det var den 24:de vid middagstiden. Det
beviljades och gisslan lemnades. Polackarne skulle
följande dagen uttåga med flygande fanor, med kanoner,
vapen och tross.
Men under den påföljande natten lyckades det
Koniecpolski att på båtar föra krut till slottet,
utan att det märktes af de svenska vakterna, och på
morgonen gjorde en polsk trupp från undsättningshären
ett anfall på de belägrande, men tillbakaslogs;
konungen lät åter en betydlig styrka rycka ut och
uppställa sig i slagordning för att erbjuda strid,
men fienden visade sig icke mera. Sedan man emellertid
fått krut på slottet, hvarpå man led brist, ville
man förmå Montagne att bryta dagtingan, men, emedan
gisslan var skickad till svenska lägret, ville denne
icke lyssna till detta tal, utan slottet uppgafs
enligt aftal. Montagne, som ansågs icke hafva gjort
allt hvad han kunnat och bort, stäldes jemte några
andra officerare inför krigsrätt, dömdes till döden
och afrättades.
Den 30 September lemnade konungen Strassburg – der
intet byte vans, emedan allt af värde var fördt till
Thorn och andra orter – och började tåga tillbaka mot
kusten. Vägen togs åt nordost till Neumark, hvilken
ort »för hunger» måste lemnas ointagen, och vidare
öfver Binau och Liebemühlen till Holland. Baudissin,
som skickades mot Osterrode (n. o. om Neumark), stötte
der på Koniecpolski, hvilken tillfogade honom en
betydlig förlust och tog honom sjelf till fånga. Det
var samma dag (den 13 Oktober) som konungen tog
qvarter i Liebemühlen; dagen derefter tågade han
sjelf med 4,000 man mot Osterrode och sprängde
stadsporten, men då sågs ingen Koniecpolski till.
Den 22 Oktober reste konungen från Holland till
Elbing samt derifrån till Pillau, der han steg ombord
och seglade till Sverige.
Det nya sätt att föra kriget, hvaraf polackarne under
detta fälttåg begagnade sig, framgår tydligt nog af
hvad som redan berättats. Bruket att förhärja sitt
land, när det hotas af en fiende, är urgammalt hos
slaverne. Medan Gustaf Adolf låg framför Strassburg,
sändes Didrik Falkenberg med en stark häravdelning
inåt landet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
