Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rättsskipningen - Riksdagsordningen. Gustaf Adolfs kröning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hertigarnes makt, tyckte, att man borde förblifva vid det gamla,
emedan nyheter voro äfventyrliga. Hon fann bland annat orådligt att
låta en enda konungslig rätt efterträda de forna räfste- och rättaretingen,
som enligt lagen borde hållas i hvarje lagsaga. Konungen svarade
derpå, att räfsteting icke i mannaminne blifvit hållna och att lag och
stadgar, som icke höllos, voro intet annat, än klocka utan kläpp;
dessutom innehölle förslaget om en ständig hofrätt icke något nytt, utan
sådant som i långliga tider varit i bruk.
Presterne yttrade, att alla rikets undersåtar borde gifva sitt
samtycke till ny lag, icke ständerna vid riksdagen, en anmärkning som
konungen fann obehörig. »Han kunde ej utfinna, ur hvad väf det
spunnet var, att han genom rättegångsordningen tänkte vika från
Sveriges lag och gifna försäkringar, fastän hon till ljudet för öronen ej
alltid gaf ett återskall lika lydande till orden med den gamla lagen.»
Emellertid undergick till följd af de gjorda anmärkningarna
rättegångsordningen någon förändring, hvarpå den nya öfverdomstolen
insattes högtidligen på Stockholms slott den 19 Maj 1614. Sedermera
år 1623 inrättades en särskild hofrätt för Finland i Åbo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
